Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Ynglingatal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han vid ett överfall av götarna, vilka på Eysteins tid således fort-
farande tyckas hava legat i strid med svearna. Men då detta syntes
1 ioo-talet orimligt, ändrades strofen om, så att konungen berättas
hava blivit innebränd av »jutska män». De följande stroferna äro
värdefulla, särskilt i historiskt avseende, ty de antyda, att svearna,
vilka vid denna tid möjligen redan kuvat götarna, nu vänt sig mot
öster, mot »esterna« (här troligen preussare). Eysteins son Yngvar
hade av deras land gjort ett svenskt skatterike, en »syssla», men stupat
vid anfallet på en befäst ort därstädes, och detta krig har tydligen
fortsatt under hans son Onund, som får epitetet »esternas mot-
ståndare». Om den siste av ätten, Ingiald, har Tjodolf tyvärr ej
Htycket att berätta, blott att han bränt sig själv inne varför
framgår ej av versen. Snorre har däremot om honom en mycket
lång och utförlig saga, som han i varje fall ej kunnat läsa ut ur
tersen. Svensk historia är denna saga med all säkerhet icke, knap-
past heller svensk tradition, snarare en tämligen sen dansk saga,
som av någon anledning knutits till den siste skilfingakonungen.
För Olof Tretelgja, som tyckes hava varit en värmländsk sago-
figur, vilken lämnat även några andra spår efter sig i sagolittera-
turen, kunde Tjodolf troligen ej stöda sig på någon Uppsalatradition,
°ch med de följande konungarna övergår han till Norge. Men den
del av ättkvädet, för vilken nu redogjorts, är av yttersta vikt för
uppfattningen av folkvandringstidens svenska litteratur, och det visar
°ss> att man vid Nordens väl främsta helgedom, Uppsalatemplet,
haft en mycket rik och säkerligen i poetisk form föreliggande tradi-
tion av såväl mytiskt som heroiskt och historiskt innehåll. Jag
har därför ansett mig böra någorlunda utförligt redogöra för detta
svenska parti i dikten.
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
