Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I N L E D N 1 N
TTERBOM började sin svenska litteratur-
historia med Stiernhielm, till någon del
väl därför att vi först från stormaktstiden
hava en i tryck bevarad skönlitteratur.
Men i själva verket sammanfaller littera-
turens och boktryckets historia mindre, än
man vid första blicken är böjd att för-
moda, och litteraturen förutsätter icke ens
det skrivna ordet. T. o. m. i våra dagar,
Bok-
trycket
och litte-
raturen.
då tryckfloden troligen i Sverige blott på ett år är vida större än
under hela tiden mellan Dyalogus creaturarum och 1800, är den
tryckta litteraturen ej det enda uttrycket för samtidens litterära liv.
Att nu ej tala om så moderna saker som film och radio hava vi
ju teatrar och föreläsningar, och åtminstone såsom ett tankeexperi-
ment kan man föreställa sig en ganska bildad person, som aldrig
läser en bok eller en tidning, men som i alla fall tämligen följer
med sin tids idéströmningar. Under antiken, som stod så högt i
kultur, berodde bildningen i varje fall jämförelsevis föga på bokliga
studier. Man hörde, men man läste icke. Sokrates, som enligt
antikens enhälliga vittnesbörd hade en banbrytande betydelse för
filosofien, skrev som bekant ej ett enda filosofiskt arbete, utan med-
delade lärjungarna sina idéer endast genom muntliga samtal. Och
samma metod fortlevde i viss mån under hela antiken. Herodotos’
historia upplästes för folket, vid de stora religiösa festerna föredrogos
Homeros’ dikter av särskilda rapsoder, och vid antikens slut reci-
terades t. o. m. tragedierna utan att spelas. Hela den romerska
kejsartiden behärskas av retoriken, d. v. s. av det muntliga före-
draget. Visserligen fanns det då en ganska utvecklad bokmarknad,
men i de flesta fall hörde man, snarare än man läste, och t. o. m.
i badhusen funnos auditorier, där Roms sysslolösa befolkning gratis
kunde åhöra någon retor, som antingen höll ett spirituellt kåseri
°m just ingenting eller också föredrog en patetisk deklamation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
