- Project Runeberg -  Dagbok öfver mina missionsresor i Finmarken /
150

(1868) [MARC] Author: Niels Vibe Stockfleth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150-

och klar och ett herrligt månsken, hvilket stundom förlorade
sitt glänsande skimmer, då det praktfulla och lysande
norrskenet sväfvade bort öfver himmelen; luften rörde sig ej, utan en
helig tystnad utbredde sin frid, hvilken ej stördes genom
lapparnes ifriga, men fredliga verksamhet, hvaraf skogen i
närheten genljöd. Den hvita snön i den mörka skogen, de
hundratals renarne, hvilka glada, lätta och fria framsväfvade och
sprungo mellan träden, bidrog att framkalla ett högst eget
och behagligt intryck. Från himmelen kunde jag vända blicken
och tanken ned till jorden och från jorden åter upp till
himlen; endast i ett tält fanns skärande disharmoni mellan
himmel och jord; i de öfriga ej.

Den följande dagen, lördagen, var en allmän slagtdag, och
man såg på en gång åtta slagtare i full verksamhet, allt
under ett muntert prat; dock hördes inga grofheter, än mindre
eder och svordomar. Kött är om vintern fjell-lappens nästan
enda, och i alla fall hans käraste föda. Dessutom i
allmänhet frusen renmjölk blandad med björnbär, ost och glödkakor
af rågmjöl, samt då och då litet lax. Till ett regelmässigt
hushåll slagtas årligen omkring 40 fullvuxna renar, samt
dessutom 20 stycken till andra behof. Den fattiga fjell-lappen får
mera sällan kött. — Vädret fortfor att vara vackert och
lofvade äfven att blifva det den följande dagen. Den ena af
lapparne, som var skolmästare, hade i förening med några flera,
utsett ett beqvämt och lugnt ställe i skogen till kyrkplats för
söndagens gudstjenst; den lösa snön bortskoflades, risqvistar
utbreddes till golf, och en inhägnad uppsattes rundtomkring.
Alla, utom en, deltogo i arbetet. Man hade sändt bud till de
närmaste fjellbyarne, och der infunno sig 50 karlar, af hvilka
några hade rest ända till 4 — fyra — mil! Man samlades på
den i skogen inhägnade kyrkplatsen. Det vackra vädret
varade, och en fullständig gudstjenst blef hållen. Skolmästaren
var klockare och försångare (kantor); sången gick som den
kunde, dock visade församlingen en nästan rörande andakt,
hvarvid karlarne hela tiden sutto med blottade hufvuden i en
köld af öfver 20" R.

Dagen derpå skulle jag fortsätta mina kringvandringar.
Medan jag påklädde mig mina resklädër, kommo alla lapparne
ut från sina tält, både fullvuxna ocli barn, och alla tackade
mig för mitt vistande här och för Guds ord, samt önskade mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:53:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ifinmark/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free