Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min andra resa till Finmarken, omfattande tiden från den 14 Juni
1833 till den 25 September 1836.
Enligt Kyrko-departementets önskan ocli råd inlemnade jag
den 3 Mars, för att vinna tid, direkt till det sjunde lagtima
Storthinget en promemoria med 18 paragrafer, af hvilka jag
här skall inskränka mig att anföra det hufvudsakliga
innehållet:
"För att underlätta och befordra utbredandet af kultur och
upplysning har man, fastän förgäfves, försökt att utdöda
lapparnes språk. Lapparne, hvars antal utgör omkring 16,000
själar, bo ej sammanblandade med norrmännen, utan i egna
och särskilda fiskelägen, och det finnes socknar, som för det
mesta och så godt som uteslutande bestå af endast lappar.
Dessutom hafva ej allenast nomaderna och de vid gränsen
boende, utan äfven de djupare in i landet bosatta lappska
familjerna ett oafbrutet umgänge med deras landsmän i Sverige
och Ryssland.
"Mera rättskaffens och mera öfverensstämmande med den
Heliga Skrift är det, att låta sin nästa behålla sin rättmätiga
egendom, än att vilja fråntaga den svagare, derför att han är
den svagare, sista resten af hans fädernearf, det enda, som
ännu återstår för honom ifrån lyckligare och bättre tider.
"Det är långt ifrån sannt, att bildandet af en lappsk
litteratur och ett lappskt bokspråk skulle hindra bekantskapen med
och utbredandet af norska språket bland lapparne; den skulle
fastmera möjliggöra och ovilkorligt framkalla och tillvägabringa
hos dem en större håg till och en större mottaglighet för
norska språket, för att derigenom åstadkomma det mellan båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
