Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga rollen at familjefader och intetsägande landt-
prest?
”Nej, låt’ oss dröja ännu något och återgå till
det vi talade om. Alltså, i alla fall en förbjuden kär-
lek, menar fröken?”
”Det vanliga sättet, förlofning och giftermål, är
så dumt och ledsamt.”
”Fröken skulle behöfva eggelsen af det otillåtna
för att icke tröttna?”
”Ack nej, icke så. Jag menar blott, att det van-
liga sättet är så banalt — vanhelgande med sina
tantgratulationer, sitt gnabb och sina bosättnings-
bestyr. Jag skulle vilja lida för min kärlek på nå-
got sätt, vara martyr för den, blott jag kunde skilja
den från allt annat dumt och tråkigt i lifvet. Men
hvilken man är nu värd detta”, tillade hon med
adertonåringens förakt för balhjältarne i jämförelse
med diktens heroer.
”Fröken medgifver i alla fall, att en stor kärlek
kan förefinnas — en sådan, som binder samman två
själar för tid och evighet, så att de icke kunna skil-
jas trots vidriga omständigheter och slutligen graf-
ven. Två själar, som en gång skola återfinna hvar-
andra efter lång skilsmässa, kanske rik på tårar,
längtan och smärta. Skänker det icke sällhet att
kunna tro detta?”
”Det låter så hemskt allvarsamt. Kom, låt’ oss
gå in — det börjar nästan bli kallt.”
I sin distraktion vid affärden hemifrån hade han
tagit prestkappan på sig. Nu slet han den af ax-
larna och svepte om henne.
”Nå, så lustigt — en prestkappa! Det drömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
