Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”G-unlögs ögon alldeles”, mumlade han för
siS själf och letade efter en förevändning att
uttänja samtalet.
Anna tyckte, att hans stirrande på henne
började bli obehagligt och vände sig otåligt
bort, i snäf ton upprepande sina anvisningar.
Engelsmännen voro ju kända för att vara ”kon-
stiga kroppar”, men denne var då säkerligen
en af de värste.
”Kära fröken, bor ni inte också på det
nämda hotellet?”
”Nej, nu blef det för galet! Men han var
så Instig, att han började roa henne och något
vänligare svarade hon sitt: ”yes, sir” och fö-
reslog att de skulle följas åt — Gunlög skulle
nog ha baxnat om hon hört det — eftersom de i
alla fall hade samma väg, då hon var stadd på
hemfärd.
”En riktigt trefiig flicka”, mumlade han
halfhögt, liksom för sig själf, på svenska och
såg förstulet på henne, medan han på samma
språk tilläde: ”Och m ärkvärdigt lik Gunlög,
fast duktigare.”
Då blef allt med ens klart för henne och
hon tvärstannade.
”Edgar!” mumlade hon bestört.
”Anni — käraste Anni!”
Deras händer slötos i ett fast handtag och
deras blickar möttes i skarp, ömsesidig pröf-
ning. De visste, att det gällde mycket för en
för dem båda dyrbar person, att de blefvo vän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
