Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för honom och ställer sig in”, fnyste Viktor
harmset, och de funnos, som tänkte detsamma,
ehuru de ej sade det högt.
”Hon är förskräckligt påflugen och oblyg”,
•sade moster Karna och himlade sig.
Em ellertid svunno dagarna hastigt hän.
Anna magrade och blef blekare om kinden, och
faster Ebba bannades och ville ha henne ut att
gräfva i trädgården och ro eller jaga, men den
unga flickan var omöjlig att få från sina böc-
ker. Kajorna, som obehindrade i år fingo byg-
ga sina bon i träden utanför hennes fönster,
kunde se den lilla studerlampan brinna till
långt fram på natten ibland.
”D etta är inte rä tt”, sade morbror Axel
och gläntade en dag i slutet af april på hennes
dörr och steg därpå in. ”Du tar det för hett
— äfven med något mindre läsning blir du nog
inte kuggad.”
”Men jag nöjer mig inte med mindre än
laudatur7
1
, svarade hon äregirigt.
”Tag på dig nu, så promenera vi litet. Jag
har Gunlög med mig.”
”Goda tecken”, tänkte Anna glad, slog ihop
sin bok och hade snart hatten på, utan att ens
ha sett sig i spegeln.
De båda flickorna gingo något förut, och
morbror Axel gick bakefter, tyst observerande
dem.
Anna, i sin korta kjol och de nätta men
bekväma stöfletterna, gick raskt, ledigt och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
