Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
hvarje norrman skall, tror jag, icke ogerna se, om vi!
svenskar hysa den djupa medkånslan med deras stör-
sta författare.
Det ligger hos oss svenskar, precis som hos en-
gelsmånnen, med hvilka vii grunden åro hundrafaldt
djupare besliktade ån med fransmånnen, den egenhe-
ten, att naturen har en uniform, arbetslifvet en
annan. Når svensken måste aflågga sitt tempera-
ment, blir han likasom engelsmannen åmbetsman,
han blir högtidlig, artig, korrekt och en oåtkomlig
maskin. Som sådan år han en annan ån sitt egent-
liga jag, en pliktarbetare, som förstår och tånker
med orubblig konsekvens, — han år tankens man.
I samma ögonblick han aflågger denna uniform
blir han offer för alla ungdomens impulser, och
samme man, mårk vål att jag såger samme man,
som nyss var det nyktraste pliktarbetes slaf eller en
tankens man, blir med ens en inbillningens tjånare.
Kommer dårför en diktare som Ipsen och framståller
för oss denna inkonsekvens i lifvet, denna motsats
mellan tankens nykterhet och inbillningens drömlif
som en konflikt hos individen mellan å ena sidan
hans oerhörda frihetsbehof, å andra sidan kotteriets
samfundsarida och samhillets fordran på församlings-
andakt, ja då har denne diktare genast tråffat hjårt-
punkten i vårt grubbel öfver oss sjålfva och vårlden
— då år den diktaren vår egen. Lyckas en sådan
diktare uttrycka kotterivåsendets inverkan på vår na-
tur som maskinsöm, har han lyckats att bråcka ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
