Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus och gladde sig åt det nya pianot . . .
Visserligen hade hans mor rätt, när hon ville
hindra honom att blifva en oduglig och
onyttig människa. Men hvad var rätt och hvad
orätt?
Allt blef med ens så förvirradt och
intrass-ladt för Hedda. Hon kände det, som om hon
mist ett fast och säkert stöd och plötsligt åter
stått lika ensam som den morgonen, hon
lämnade sitt hem. Och åter tänkte hon på herr
Magnus, som sagt, att han var ensam öfverallt.
Tårarna stego Hedda i ögonen och gråten
stockade sig i halsen. Helst hade hon
sprungit sin väg från alltsammans men vågade
hvarken röra hand eller fot af fruktan för att åter
väcka fru Axelsons missnöje. Slutligen, när hon
såg att den gamla frun fortfarande tyst och
orörlig stirrade in i elden, synbarligen glömsk
af allt omkring sig, tog hon sakta den tömda
kaffekoppen och smög sig ljudlöst ur rummet.
Hon kände sig så ensam, så fruktansvärdt
ensam.
I matsalen såg hon forstmästaren gå fram och
åter med händerna nedstuckna i fickorna på
den grå rocken med de koketta gröna
klädesuppslagen. Han väntade på mat. När han kom
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
