- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
74

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Medan fru Axelson läste det, klarnade
hennes ansikte upp, liksom solen genombryter en
grå töckenslöja, ifall en frisk vind blåser bort
molnen. Och när läsningen var slut, strålade
det allvarsamma, gamla ansiktet föryngradt och
förskönadt af glädje och hopp.

Jungfru Lotta! Jungfru Lotta!

Hon måste in. Fru Axelson måste tala om
sin fröjd. — Doktor Ferdinand skref, att han
skulle komma hem till julen.

Han längtade hem för att fira julen hemma.
Allt skulle vara precis som förr, när han var
barn. Brasan skulle flamma i den gammaldags
stora kakelugnen, när han trädde in, och
grenljusen skulle brinna på bordet, som dignade
under öfverflödet af mat och dryck. Där skulle
finnas vörtbröd, sirapspepparkakor och julkusar
med russin i magen. Där skulle finnas
brun-stekt skinka med den röda pappersrosen kring
benet. Där skulle finnas hvit gröt och starkt
fraggande och skummande julöl i den gamla,
tunga silfverkannan, skref han.

Och liksom förr ville han bo i vindsvåningen
i gafvelrummet, som varit gossarnas rum, där
den stora hängbjörken sträckte grenarna ända
fram till fönstret. Han mindes alltid sin björk,

74

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free