Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Jagt på vilda kalkoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flygten tillryggalade hans kalkon i rak sträcka en mil,
och då han kom ned på marken, sprang han likt
en skrämd katt. Men Basil var icke den som blef
modfälld, utan sporrade sin häst och upphann
honom snart. Kalkonen anlitade ånyo sina vingar och
sänkte sig åter först efter en half mils flygt Ännu
en gång upphann Basil fogeln och ännu en gång
höjde den gamle tuppen sig i luften, men denna
gång flög han endast omkring ett hundra alnar,
innan han kom ned till marken. Basil hann snart
upp honom med sin snabba häst, och nu var fogeln
ur stånd att flyga längre; men han kunde likväl
springa ganska bra, och då det var någon backe i
prairien sprang han fortare än hästen uppför
densamma. Utför backen upphanns han likväl, och så
fortgick det till dess fogeln begynte göra sidosprång
och visa flera tecken till trötthet. Åtskilliga
gånger sprang hästen öfver honom, vid hvilka tillfällen
kalkonen vände sig om och sprang åt motsatt håll.
Jagten varade ganska länge. Omsider blef
fogeln fullkomligt utmattad, föll ned samt gömde
hufvudet och den långa halsen i gräset, och trodde
sig sålunda gömd för sin förföljare. Basil höll nu
in tyglarne, lyftade upp sin långa bössa och sköt i
nästa ögonblick genom kalkonen en kula, som sträckte
honom död på gräset.
Basil steg nu af hästen och tog upp kalkonen
samt band fast hans ben vid sadelknappen. Dertill
erfordrades hela Basils styrka, ty fogeln var en af det
största slaget, och vägde fyratio skålpund.
Så snart jägaren hade fastgjort fogeln,
hoppade han åter i sadeln och började rida — men
hvart? Det var den fråga han gjorde sig, innan hästen
hade gått så långt som tre famnar. Hvart skulle
han rida? På en gång slog honom den tanken att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
