Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Silkesmaskens föda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilda länder och ännu icke äro kända af botanisterna;
detta kan man äfven säga om andra träd, ty
hvarje dag höra vi talas om nya varieteter, som
upptäckas af företagsamma forskare.
»Först hafva vi således hvita mulbärsträdet
(Morus alba). Det är den förnämsta af de arter som
hittills äro kända. Detta skolen I säkert inse, då jag
säger er att derifrån kommer allt vårt silke, spunnet
af silkesmasken (Bombyx mori). Det kallas hvita
mulbärsträdet, i anledning af färgen på dess frukt,
hvilken likväl icke alltid är hvit, utan stundom
purpurfärgad eller svart. Det skulle blifva ganska svårt
att gifva en noggrann beskrifning på det hvita
mulbärsträdet, ty af detta, liksom af äpple- och päronträdet,
kunna samma frön frambringa olika arter i olika jordmån
och klimat. Det blir likväl alltid ett litet träd, som
sällan växer öfver fyratio fot i höjd, med tjocka blad
och talrika grenar. Bladen utgöra den vigtigaste
delen af trädet, ty af dem lefva silkesmaskarne, hvilka
spinna sina fina trådar af en mjölkaktig vätska,
som till sin egenskap liknar saften af kautschuträdet.
Det är sannt, att silkesmasken kan lefva af
andra arter mulbärsträd, och äfven, fast med svårighet,
på almar, fikonträd, laktuk, beta, endivia och många
slags löf; men det silke som arbetas från dessa blad
är af en underordnad beskaffenhet. Olika arter af
hvita mulbärsträdet frambringa till och med olika
qvaliteter af detta ypperliga ämne.
»Detta träd har andra egenskaper. Dess ved är
fast och tung, — hvarje kubikfot väger fyratiofyra
skålpund. I Frankrike begagnas det mycket till
svarfning, och man gör vinfat deraf, emedan det åt hvitt
vin gifver en fin och angenäm arom. Man begagnar
dess grenar till spalierer och stängsel omkring
vinrankan, och af barken kan man, genom en
process, hvilken jag icke nu har tid att beskrifva, tillverka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
