Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66
snabbt, förd af stormen i blinkande långa strimmor
mot marken. Srtön piskade honom i ansiktet,
drifvorna voro nu nästan omöjliga att genom-
tränga. Vattnet i ån hade stigit högt öfver sina
bräddar, och brons halfcirkel låg midt i en for-
sande älf, hvilken skilde Storbyn från Lillbyn.
Vägen var öfversvämmad. Isen bar icke där i
strömmen. Mörkret föll. Snön föll. Han vände
åter. Trogen strök sig upp mot honom.
Han vek in på en
byagata för att komma
ner till sjön och försöka taga sig öfver isen.
Men då han nere i backen kom till ett hus,
hvilket ståtade med en
hög stentrappa, stannade
han och mumlade:
i.
a
Pär Halle!
“
Trogen strök sig upp mot honom.
Följande en plötslig ingifvelse, steg Olof
uppför trappan och bultade på dörren.
Efter en stunds väntan öppnades den af en
storvuxen man med bredt och ärligt ansikte.
Ljuset inifrån strömmade rakt mot Olof. Han
höll handen för ögonen och böjde sig något.
Tär Halle!"
“Olof Brink!"
Mannen i dörren, som var Pär Halle, ämnade
i en hastig rörelse slå dörren igen, men den
store, svarte hunden stod i vägen och gnydde.
Pär såg först på hunden och sedan på Olof,
hvarvid han märkte, att denne såg eländig och
s
3
r
t
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
