Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverklockan - Åttonde sceneriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Gunnar sänkte hufvudet mot hennes hand
och tryckte sig tätt, tätt intill henne.
“Ä
5
silfverklockan å min fé borta?"
"Gå nu och kläd på dig, barn!" sade mamma
osäkert. "Du står och fryser."
"Kan man inte finna silfverklockan — —
aldrig mera?"
"Jag tror inte det, Gunnar
inte så ledsen, mitt gull!"
"Vill inte mamma
kyssa mej? Nu vet ja
inte —
inte hva’ ja
5
ska’ göra. Ja’ kan aldrig
be mer! Vill inte mamma
kyssa mej —
bara
en enda gång —
mamma! Se’n får pappa slå
—
—
de bryr ja’ mej inte om!"
"Talar du i den tonen!" sade prästen strängt.
“In i ditt rum med dig. Hvad lipar du för,
pojke? Är det du eller jag, som är förorättad?
Kan du inte förstå, hvad du gjort? Stulit silfver-
klockan! Stulit, ja! Smugit dig in bakom min
r
ygg och stulit den! Så står du här och gråter
öfver den där kyrkan! Kan du inte skilja lek-
saker från religion? Förstår du inte, att du har
stulit, så skall jag lära dig det."
Det kom en nästan ond glimt i gossens öga.
Skuggan i pannan samlade sig kring en bestämd
linje. Fru Elli hade aldrig sett ett sådant uttryck
i hans ansikte förr.
“Ja
5
har inte gjort nå
5
t orätt, pappa! Släpp
min arm! Jag vill gå till mamma!"
“Drummel! In med dig! Om du inte har
men var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
