Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dens öga, som betraktar dem, och således alla utträdande
röda strålar måste bilda samma vinkel med solstrålarne,
såframt icke tillika med vinkeln äfven färgen skall
förändra sig; men alla utträdande strålar måste derjemte,
för att kunna varseblifvas, hafva riktningen mot ögat,
och ett sådant läge kunna slutligen öfverhufvud endast
de droppar hafva, hvilka befinna sig i en krets.
Hvar och en, som observerar en regnbåge, ser för
den skull blott sin egen regnbåge och en rak linie, som
drages från solen till den observerandes öga, träffar
alltid medelpunkten af den cirkelbåge, hvaraf regnbågen
utgör en del. Just för den skull beror ock regnbågens
storlek af dess ställning till solen. Den bildar vid
solens upp- och nedgång en fullkomlig halfcirkel, och ju
högre solen står, ett desto mindre cirkelsegment är den.
Vid middagstiden se vi för den skull öfverhufvud
ingen regnbåge.
Man ser sålunda en regnbåge, så snart det regnar på
ena sidan och solen skiner från den andra, hvarvid
regnbågen bildar en kägla, som har sin spets i sjelfva
ögat, och hvars axel sammanfaller med den räta linie,
som går från solen genom åskådarens öga. Om dessa
vilkor äro uppfyllda, så ser man en regnbåge i det fint
fördelade vattnet af springbrunnar och vattenfall, hvarvid
man stundom ser en regnbåge, som bildar en hel cirkel.
Hvarför varseblifva vi vanligen öfver den egentliga
regnbågen ytterligare en annan, mindre lifligt färgad, och
i hvilken färgerna gå i motsatt ordning?
| Fig. 43. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
