Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förändring i kropparnes aggregationstillstånd genom värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Var en annan kropp, hvilken icke kan uppgå i
gasform, t. ex. koksalt, blandad med eller snarare
upplöst i vattnet, så qvarstår den efter kokningen.
Hvarför kokar vatten först vid en temperatur af
100° C.?
Derför att vattengasen, hvilken visserligen ock
utvecklar sig vid lägre temperatur, först då kan motstå
den yttre, atmosferiska luftens tryck, när den ernått en
spänstighet, som motsvarar den atmosferiska luftens,
hvilket först inträffar vid en temperatur af + 100° C.
Om man derför uppvärmer vatten öfver en eld, så
uppstå snart, isynnerhet på botten, små gasblåsor, hvilka
likväl under vattnets och atmosferens gemensamma
tryck åter kondenseras och öfvergå till droppform. Först
vid 100° C. har den bildade vattengasen uppnått en
spänstighet, som motväger omgifningens tryck.
Spänstigheten hos den gas, som uppstår, då vattnet kokar,
liksom öfverhufvud då hvilken vätska som helst kokar,
motsvarar således helt och hållet atmosferens tryck eller
förmår att uppbära en qvicksilfverpelaren af ungefår 25
tums höjd.
Afdunstning och kokning skilja sig derutinnan, att
under afdunstningen på ytan af en vätska gas af ringa
spänstighet bildar sig, hvilken omedelbart blandar sig
med luften, då deremot under kokningen mycket spänstig
gas bildar sig i vätskornas inre.
Hvarför kan vatten komma till kokning i ett kärl
af bly eller tenn, utan att för den skull metallen smälter?
Derför att kärlet gifver från sig det af elden
detsamma meddelade värmet åt det deri befintliga vattnet,
men detta aldrig kan antaga någon högre värmegrad än
100° C., enär allt öfrigt värme, det mottager, förbrukas till
dess förvandling till vattengas. Sjelfva kärlet kan således
aldrig, så länge vatten är deri och fråntager det dess
värmeöfverskott, antaga någon högre temperatur än 100°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
