Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och det stall komma en tid, da man talar om den kristna
mytologien med sina ställen och gudar som vi i dag tala om
den nordiska mytologien.
Vid det förra året församlade kyrkomötet höll helvetet
och den eviga fördömelsen på att komma under votering, på
grund af förslag från landshöfding Treffenberg, men man
beslöt att låta det vara så länge.
Frågan är emellertid väckt och det är ju att hoppas, att
ett kommande kyrkomöte beslutar att släcka helvetet och
lindra fördömelsen något för dem, som ej vilja tro presterna.
Men de böra ej dröja alltför länge härmed, ty annars kan det
lätt hända, att folket slutar upp att fiukta för helvetet och den
eviga fördömelsen, innan kyrkomötet hinner besluta något om
det. Och så kanske kyrkomötet kommer och slår vatten på
en eld, som längesedan slocknat eller beslutar mildra en
fördömelse, som folket ej längre tror på. Sannerligen borde de
värde herrar ej skynda på med sina reformer, om de icke
skola komma alldeles försent, annars bli de ju ett åtlöje för
hela landet, om de först då besluta att reformera, när det ej
fins någonting kvar att reformera.
Den sjette och sista tesen hade följande lydelse: »En
sedelära och en moral utan några teologiska och
dogmatiska förbindelser är den högsta och ett nyttigt lif är det bästa."
Jag har ej hos de kristna dogmerna kunnat finna något,
som ger sedeläran och moralen ett högre värde än denna eger
anknuten till- rent menskliga förpligtelser. Utmärker sig vår tid för
en större sedeslöshet än föregående tider, beror det derpå, att
vi äro uppfostrade i en moral med teologiska och dogmatiska
förbindelser, hvilka inför förnuftet förlorat allt värde, och
räddningen finnes blott deri, att rent menskliga förpligtelser träda
i stället och få det värde, de kristna dogmerna fordom egt.
Det slägte, som blir uppfostradt under sådana förhållanden skall
lefva ett lyckligare lif än vi och ega mera sedlig kraft än de, hvilka
blifvit uppfostrade för, jag vet ej hvilken verld. Den
personliga ansvarigheten blir större och den personliga godtgörelsen
får mera värde.
Kristendomen ställer menniskan i förbindelse med gud
och presten. Utilismen ställer menniskan i direkt förbindelse
med menniskan. När katoliken har gjort någon orätt, går han
till biktfadren och får af honom förlåtelse för sin synd och så
är det bra — ja, i Spanien lär det ofta hända, att man bed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
