- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 3. 1800-talet /
153

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér och hans efterföljare - Beskow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kort efter fullbordandet av dessa arbeten fick Nicander
genom understöd från akademien och kronprinsen tillfälle
att besöka sitt drömda Eldorado, Italien, där han vistades
ett par år, delvis under bekymmersamma ekonomiska
förhållanden.

De sista tio åren av Nicanders liv — han avled 1839
— utgjorde en tid av umbäranden och svikna
förhoppningar för honom själv och hans vänner. Alltjämt alstrade
han dock enstaka lyriska poem, och en alldeles särskild
betydelse äga hans skildringar på prosa och vers från
Italien: Minnen från Södern (1831) och Hesperider,
genom vilka Nicander framträder såsom den tidigaste och
kanske mest entusiastiske svenske målsmannen för det
romantiska Italiasvärmeriet, vilket utbredde sig i hela Norden
årtiondena före seklets mitt; — Atterboms reseminnen
utkommo nämligen, frånsett enstaka utdrag, först efter
författarens död. Brådmogen hade han tidigt vunnit
framgång som skald, och hans formella begåvning var stor,
men hans personlighet mäktade icke skänka djupare
innebörd åt hans diktning, vilken icke är utan ett visst
epigonartat drag. Ogynnsamma yttre omständigheter bidrogo
ock till att hans skaldskap icke nådde den högre
utveckling, som hans ungdomsdiktning syntes bebåda.

Beskow.



I motsats mot Nicander låg den tre år äldre Bernhard
von Beskows levnadsbana helt i solljus. Även han
intogs i Götiska förbundet, utan att egentligen ha några
utpräglade götiska karaktärsegenskaper, och i det hela taget
är det svårt att säga, till vilken riktning han ville höra.
Han stod på god fot med de skilda skolornas män,
de gamla akademikerna såväl som Atterbom, och hyllade
dem alla med små beundrande epigram. Närmast
räknade han sig nog till Tegnérs grupp, och hans mest
bekanta kväde, det med stora priset belönta
vältalighetspoemet Sveriges anor (1824), var en efterklang av
Tegnérs retoriska diktning, men drev dennes bildrikedom
till övermått och innehöll poetiska bockar, vilka
utmanade Runebergs spefulla kritik. Som fosterländsk
diktare och tillfällighetsskald gick han i Tegnérs fotspår och
tillämpade dennes stil; betecknande nog har hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free