Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nyromantiken
- Genombrottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dalstiernas Kämpavisa, Oxenstiernas Disa och
nyromantikens blomstrande, färgrika dikt. Ämnet var ju ej heller
vidare lämpligt, ty — som Tegnér skrev — “en flicka,
som super fienderna fulla och sedan mördar dem i sömnen,
är ingen poetisk figur.“
Genombrottet.
Omkring 1814 skedde ett genombrott i hans liv, och
han utsattes nu för flera olika inflytelser, som alla blevo
bestämmande för hans skaldskap.
Egentligen religiöst intresserad tyckes Stagnelius knappt
hava varit före denna tid, ehuru religiositeten dock låg
honom i blodet — hans far, biskopen i Kalmar, var
strängt ortodox. Men under en sjukdom 1814 synes en
vändning hava inträtt. Samtidigt gjorde han bekantskap
med Chateaubriand, som utan tvivel gav färgen åt hans
nya kristliga livssyn. Denna har icke såsom hos Wallin
några rent svenska förutsättningar, är vid denna tid heller
icke såsom hos Geijer och nyromantikerna påverkad av
tysk filosofi, ehuru Stagnelius rönt starka intryck från A.
W. Schlegel, utan har samma sensuella, enerverade
karaktär som hos den franske skalden. Liksom hos honom
— kanske ännu mera — förenar sig kristligheten
förträffligt med en stark, men asketiskt färgad sensualism,
som genom den religiösa kryddan får något av parfymens
bedövande doft. Men även i andra avseenden blev
Chateaubriand av betydelse för honom. Under det att de andra
nyromantikerna svärmade för medeltiden, svärmade
däremot Stagnelius för den första kristna tiden, martyrernas
århundrade, och på inflytande från Chateaubriand och
dennes krets berodde nog ock, att Stagnelius’ politiskt
reaktionära åskådning utvecklades icke blott till ett
Napoleonshat utan ock till en osvensk hänförelse för den ryske
zar, som nyss förut berövat oss Finland.
Den andra impulsen kom — icke från Phosphoros —
utan fran Iduna, särskilt från Geijer. Men hans goticism,
vilken kan spåras tillbaka till 1813, var dock mera
övergående och trängde ej så på djupet som intrycken från
Chateaubriand. Den röjer sig mest i hans ofullbordade
ungdomsdikt Gunlög och i ämnesvalet för hans båda
tragedier Sigurd Ring och Visbur. Men till sitt egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0089.html
