Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nyromantiken
- Den nyromantiska stridens avslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I det otillfredsställande i denna blott teoretiska lösning
av problemet hava vi nog den djupaste orsaken till, att
Atterbom efter hemkomsten lät utkastet ligga och i stället
i Lycksalighetens Ö tog upp problemet från en annan sida.
Den nyromantiska stridens avslutning.
Från sin resa återkom han på hösten 1819. Hemma
hade den litterära striden pågått med samma förbittring
som förut, och den nya skolan hade nu fått en vida
farligare fiende än den obetydlige Wallmark. Det var
Tegnér, som i sitt jubeltal 1817 offentligen anfallit den
nyromantiska världsåskådningen, och härpå hade Hammarsköld
och Palmblad svarat. I Sången (1819) gjorde Tegnér ett
nytt angrepp på skolans enligt hans mening sjukliga
diktning och förfäktade en optimism, vars brist på
allmängiltighet han själv snart skulle lära sig att inse. Ungefär
samtidigt (1818 och 1819) utkom Hammarskölds Svenska
vitterheten, vars kritik av den äldre och samtida
litteraturen väckte en oerhörd förbittring och framkallade en
hetsig kritik i Wallmarks Journal, varpå Hammarsköld
svarade med en plump smädeskrift, Allmänna journalistens
hederskrans. Förbittringen hade nu stigit till sin
höjdpunkt, och i sin stridslust bildade nyromantikerna en
kommitté, som tillsammans utarbetade den satiriska
hjältedikten Markalls sömnlösa nätter, vars första del utkom
i maj 1820 och på sin tid ansågs vara kvick — ett
omdöme, i vilket vi nu hava svårt att instämma, ty oss
förefaller det hela som en tämligen klumpig, varken spirituell
eller glad “Gelehrtenhumor“ i Tiecks stil, ehuru några
lyckade vändningar ju onekligen här och var förekomma.
Året därpå följde emellertid en fortsättning, den Andra
natten, som i motsats mot den förra, “homeriska“, var
hållen i den romantiska hjältediktens stil, och 1820 hade
Tegnér skrivit sin Epilog vid magisterpromotionen, där
han på nytt gått till rätta med nyromantiken, ehuru i en
vida värdigare och lugnare ton än i jubeltalet.
I Markalls sömnlösa nätter hade Atterbom väl lockats
att deltaga. Men i själva verket hade han redan vid
hemkomsten en annan syn på den litterära fejden, och denna
kom fram i hans 1821 tryckta Fridsrop, där han manade
de tvistande skolorna till försonlighet och till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/3/0078.html
