- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 2. 1700-talet /
199

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild och Lidner - Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Thorild och Lidner.


Thorild.



Då nyromantikerna löpte till storms mot den föregående
litteraturperioden, karakteriserade de denna såsom
fullständigt behärskad av “den franska smaken“, av en andefattig
rationalism, en urblekt idealism och en slavisk vördnad för
Boileaus “regler“. Redan den föregående framställningen
har visat det orättfärdiga i denna karakteristik. Nya och
gamla riktningar korsade varandra under hela århundradet,
och ofta brytas de inom samma skaldeindividualitet. Men
till något kraftigt och allmänt genombrott kommo de
moderna idéerna icke förr än med 1780-talets början, och
den, som blev den nya tidens banérförare, var Thomas
Thorild (1759—1808).

Det ligger något egendomligt hemlöst över hela hans
väsen. “Jag är här en chevalier errant och har ingen
prinsessa i landet“ — skrev han en gång, då han tänkte
övergiva Sverige och bliva engelsman, och såsom en
vandrande riddare slutade han ock sitt liv, fjärran från
fosterjorden. Redan vid två års ålder blev han
föräldralös och uppfostrades sedan än hos den ene, än hos
den andre utan att förr än i landsflykten finna ett
eget hem. Sin första utbildning fick han vid Göteborgs
gymnasium, där han infördes i Swedenborgianismen. Men
den bekantskap, han kort därefter gjorde med
Voltaires skrifter, kom honom att slå om och bliva
“fritänkare“. Vid Lunds universitet, där han inskrevs 1775,
svängde han åter om. Han kom där att studera den
på sin tid så ytterst populäre schweiziske idylldiktaren
Gessner och framför allt Rousseau, som avsatt de djupaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free