Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- De tidigare gustavianerna
- Skördarna
- Oskuldens religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan i Skördarnas första form och blir allt starkare i de
följande bearbetningarna. Även inflytandet från Rousseau
kan ej otydligt skönjas i Oxenstiernas svärmeri för det
enkla bondelivet, likaså hans samhällsteorier: naturens makt
hade nödgats vika för tvånget, en endes yppighet hade
vållat tusendens nöd, ehuru alla dock blivit födda lika.
Men huvudvikten hos Oxenstierna liksom hos Saint-Lambert
lägges likväl på episoderna, och poemet är därför mindre
en lärodikt än en idyll i samma stil som Atis och Camilla.
Själva huvudhandlingen — en sentimental och dygderik
historia om Alexis och Virgina — är direkt lånad från
Saint-Lambert, ehuru åtskilligt ändrad.
Oskuldens religion.
Till uppehållet i Wien hör ock Den naturliga
Gudaläran — sedan kallad Oskuldens religion — som onekligen
betecknar ett viktigt skede i den svenska “upplysningens“
utveckling. Ortodoxien hade väl under århundradets
fortskridande förlorat allt mera i kraft, men det moderna
fritänkeriet hade endast försiktigt vågat sig fram. Dalin
hade visserligen gycklat med prästerna, men ej antastat
den lutherska ortodoxien, och för så vitt han intresserade
sig för religionen, var han nog, dogmatiskt sett, rättrogen
lutheran. Gyllenborgs hedniska stoicism satt, såsom Lamm
anmärker, mycket löst och var blott “ett tankeexperiment,
som skulle visa oss, huru hopplös tillvaron skulle te sig,
om vi ej ägde den uppenbarade läran“. Endast fru
Nordenflycht kände djupt motsättningen mellan den
fäderneärvda tron och den nyare filosofien, men hon ägde ej
nog kylig tankekraft att lösa problemet. Oxenstierna
däremot hade icke genomgått någon religiös kris såsom hon,
han hade aldrig varit ortodox, utan hade redan såsom
yngling nästan utan strid omfattat Savoyardprästens tro,
och det är denna, som för första gången inom svensk
dikt kommer fram i Den naturliga Gudaläran, vilken dikt
sedermera så slog an på Tegnér — helt naturligt, då han
i Fridsröster själv förkunnade samma lära.
Under uppehållet i Wien skrev Oxenstierna också några
andra av sina vackraste dikter — Morgonen och odena
över Hoppet och Ödet. Men litteraturhistoriskt märkligast
är dock hans Ode till Camilla, ty här höra vi de första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/2/0170.html
