Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturvetenskapen, ekonomien och de humanistiska vetenskaperna - Kemien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Linnæus kunde upptäcka något, som vi till våra
manufakturer hava nödigt och ej utan stor omkostnad kunna oss
utifrån införskaffa, såsom vack- och piplera m. m. som
nyttigt vara kunde, så skulle han av publico hava ett skäligt
præmium att åtnjuta.“ Till Skåne sändes han, emedan man
där “funnit mycken anledning så väl till gips, vilket nu
årligen kostar landet snart en tunna guld, liksom ock till flintor
av finare sorter, vilka skola årligen utdraga ungefärligen
12,000 daler kpt“. Och i rådskammaren tillades ännu en
uppgift. Linné skulle nämligen “kommitteras att göra sig
underrättad och giva vid handen, på vilka orter
valnötsträd bäst må kunna planteras och trivas där i landet“.
Samma praktiska intresse framkallade ock den nuvarande
botaniska professuren i Uppsala eller som den då —
betecknande för tiden — kallades: professuren i praktisk
ekonomi. 1759 donerade nämligen brukspatron Borgström
100,000 daler till en dylik lärostol, vars innehavare skulle
föreläsa om fyrfota djurs jakt och odjurs utrotande, om
tama djurs skötsel, om fågelfängerier, om olika slags
fiskredskap och fiskande, om bins och silkesmaskars rätta
skötsel, om nyttiga planteringar, om ängars skötsel, om
fruktträd och kryddgårdar, om blomsterväxter och
trädgårdsprydnader, om humle, tobak, färgörter, apotekarväxter,
om gödsling, dikning, såning, “med ett ord allt som hörer
till åkerbruket och lantskötseln“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
