Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturvetenskapen, ekonomien och de humanistiska vetenskaperna - Medicinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fältskärer, en i obstetrik för barnmorskors utbildning och en
i naturalhistoria och farmaci för blivande apotekare, vilka
båda senare tillkommit 1761. Någon klinik fanns däremot
icke, men väl tre sjukhus: Danviken, Drottninghuset och
Barnhuset, vid vilka dock icke någon undervisning gavs.
Den uppgift, som här förelåg, var dels att
sammansmälta kirurgien och medicinen, dels att skapa ett för
klinisk undervisning avsett sjukhus. Den drivande
kraften i bägge dessa fall var Olof av Acrel. Han började
som fältskär, men med insikt om de teoretiska studiernas
nödvändighet, lät han, ehuru redan en 43 års man,
medlem av Vetenskapsakademien m. m., examinera sig av
fakulteten i Uppsala och blev medicine doktor. Därmed hade
vårt land fått sin förste vetenskaplige kirurg. Redan förut
var han överfältskär vid Serafimerlasarettet. Medel till
ett dylikt hade åstadkommits till en väsentlig del genom
ett lotteri, och 1752 kunde det nya sjukhuset öppnas.
Sängarna voro då blott åtta, men ökades, så att de i början
av nästa århundrade voro omkring hundra. Strax
därefter bestämdes, att alla läkare, som ville ha offentliga
tjänster, skulle genomgå en kurs vid Serafimerlasarettet.
Likaså inrättades 1755 den första obstetriska kliniken (med
blott två sängar), och även denna ålades blivande läkare
i statens tjänst att genomgå.
Ännu rådde dock en stor brist på vetenskapligt skolade
läkare, en brist, som särskilt kännbart gjorde sig gällande
under krigen 1788—1791 och 1809—1810, och detta
gjorde slag i saken. 1797 upplöstes den Kirurgiska
Societeten, och dess examensrätt övertogs av Collegium
medicum. Likaså ställdes de nämnda tre professurerna under
Collegiet. Det kirurgiska studiet blev väl härigenom mera
vetenskapligt, men ännu voro kirurgie-magisterexamen
och medicine-doktorsexamen två av varandra oberoende
examina, och den kliniska undervisningen vid
Serafimerlasarettet var ända till 1802 tämligen obetydlig. Genom
några kungliga brev strax efter statsvälvningen 1809
förvandlades slutligen det gamla Collegium medicum till ett
sundhetskollegium, undervisningen och examinationen
uppdrogs åt det nybildade Medico-kirurgiska Institutet, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
