Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitet, akademier och vittra sällskap - Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att under det att en ung ädling umgicks i de flesta
professorshus i Lund — där lönerna voro vida bättre — fanns
det i Uppsala knappt ett enda utom Ihres, “där en yngling
kunde eller ville umgås.“
Men ett dylikt släkte kan ej gärna gå i spetsen för ett
tidevarvs kultur, och att universiteten, ringaktade och
försummade, dock kunnat uträtta så mycket de faktiskt
gjorde, är snarast ägnat att väcka beundran. Ty riksens
ständer gåvo häller icke några anslag till nya institutioner.
Från föregående tid funnos i Uppsala blott två, den
anatomiska och den botaniska, vilka båda i början av
frihetstiden snarast förföllo, tills dess att den senare åter
rycktes upp av Linné. Först vid frihetstidens början tillkom
ett sjukhus, nosocomium. Medlen till inköp av ett dylikt,
9,000 daler kmt, hade på så sätt åstadkommits, att man
genom en privat insamling — mest inom Collegium
Medicum i Stockholm — fått 4,800 daler, varefter den ene
av de båda professorerna i Uppsala Roberg skänkte de
återstående 4,200, mot det att han till en början fick hyra
ut huset. Under de första åren användes det därför till
krog, lokal för lindansare m. m. 1717 kunde det
emellertid tagas i bruk för det ursprungliga ändamålet. Men
långt kom man icke, och även under den energiske Roséns
tid tyckes man ej hava haft plats för mer än tre à fyra
sjuka. När Linné 1759 framkastade en plan till den
medicinska undervisningens upphjälpande, förordade han
ett sjukhus med — åtta sängar. Man icke ens detta
blygsamma mål kunde nås, och ännu så sent som 1831 funnos
blott tio för både medicinska och kirurgiska fall.
Den nyinrättade fysiska professuren fick reda sig utan
någon laborationslokal, och undervisningen måste därför
inskränkas till katederföreläsningar. För egna besparingar
inköpte universitetet väl en mindre samling fysikaliska
instrument och hyrde ett rum till förvaring av dessa, men
ännu 1845 nödgades professorn i fysik anhålla att för
instrumentens förvaring få begagna universitetets häkte,
som endast sällan togs i bruk. Först 1851 anslog
riksdagen medel till uppförande av ett fysiskt och kemiskt
laboratorium. Lyckligare var astronomien ställd. Av sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
