- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden /
144

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Barocken - Baletterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skildrar blott hans blyga svärmeri för henne samt slutar
utan att de älskande “få varandra“ och utan att Celadon ens
yppat sina känslor för den älskade. Men det hela är också
blott en omskrivning av en episod i Hiärnes eget liv, vilken
han iklätt en dräkt, lånad från den då särskilt i Frankrike
populära herderomanen. Den erotik och det känsloliv, som
här skildras, äro därför vida skilda från den borgerliga
bröllopsdiktens plumpa realism, och Celadon rör sig
ständigt på idealismens mest svindlande höjder. Men denna
idealism är icke blott herderomanens, utan liksom
Stiernhielm var tydligen också Hiärne påverkad av sin tids
platonism. Vi behöva blott läsa slutet av romanen, där
Celadon för den vise Sophronius bekänner sin kärlek: “Så
förnam Sophronius väl, att han icke älskade henne annat
än som billigt var, förutan kättja och begärelse. Det är
väl, sade han, att du älskar på sådant sätt, som är en
gudelig kärlek. Vi älska de överjordiska på samma vis,
och räknas till de förnämsta dygder och en port till alla
goda seder, som uppväcker en till att sky och förakta
det, som orenligt är.“

Barocken.



Men vi återvända till Wenerid. Såsom sina mönster
uppgiver Skogekär Bärgbo själv Petrarca och Ronsard,
och det är även från dem, särskilt naturligtvis från Petrarca,
den ideala världsåskådning stammar, åt vilken han här givit
ett uttryck. Petrarca tillhörde själv ungrenässansen, men
icke dess mindre var han både under senrenässansen och
barocken Italiens mest populära skald. Hans sonetter
efterbildades då av ett otal italienska skalder, och hans
sonettfilosofi blev hela den förnäma världens, ehuru nu i barockens
överdrifter. Det var denna italienska barockstil, som
samtidigt med Stiernhielm och Skogekär Bärgbo började tränga
in även i den svenska litteraturen, och den möter oss
redan i hovets s. k. baletter.

Baletterna.



Baletterna voro de mest dramatiska av de tre olika slag
av dylika lustbarheter, som förekommo vid Kristinas hov.
“Upptågen“ voro processioner, utförda av allegoriska eller
mytologiska personligheter, och slutade alltid i en ringränning,
före vilken ett s. k. kartel upplästes, förfäktande någon sats,
såsom att kärlekens segrar voro för mer än krigets o. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free