Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
106
nått, ej ens i utlandet. Detta var dock i själva verket
ganska naturligt, ty nästan varje vetenskap måste inledas
av dylika på vinst och förlust gjorda upptäcktsfärder.
Det vetenskapliga arbetet var emellertid icke inskränkt
blott till universiteten, av vilka Sverige nu, utom Uppsala,
hade tre: i Abo, Lund och Dorpat, varjämte även det
tyska Greifswald lydde under den svenska kronan. Ty
detta vetenskapliga arbete drevs lika fullt, kanske mera i
huvudstaden och lika mycket av ämbetsmän som av profes-
sorerna. Stiernhöök själv var blott en mycket kort tid
professor vid Abo universitet, men egentligen ämbetsman,
och hans kollega såsom juris professor i Uppsala, Carolus
Lundins, var däremot mest bekant för sina litterära för-
falskningar och sina fantasier om goternas äldsta lag-
stiftare Zamolxis.
Filosofien. Att universiteten, vetenskapligt sett, betydde så litet,
sammanhänger därmed, att man där fortfarande lade en
nästan uteslutande vikt på teologien och filosofien. Inom
teologien hade den allt starkare ortodoxien förlamat all
vetenskaplig forskning, och filosofien, som blott be-
traktades såsom en för det teologiska studiet grundläggande
vetenskap, var föga mera uppslagsgivande. Efter ramismens
fall härskade nyaristotelismen enväldigt, och med denna
följde ett fullkomligt ofruktbart disputationsväsen — det-
samma, som Holberg så förträffligt karikerat i Erasmus
Montanus. Den neoplatonism, av vilken Stiernhielm så
starkt var påverkad, hade icke vid universiteten någon
representant, och alla Uppsalafilosoferna voro fullkomligt
obetydliga personer. Bättre ställt var det i Lund, där en
bland Tysklands mera framstående forskare, Samuel von
Pufendorf, en tid var anställd såsom professor. Han vår-
en av naturrättens första representanter, visserligen utan
någon större originalitet, enär han i det hela och med
mindre följdriktighet blott utvecklade engelsmannen Hobbes
åsikter. Men hans naturrätt innebar dock ett stort upp-
slag. Varken han eller Hobbes stödde sig på uppenbarelsen,
utan utvecklade de rättssatser, de fastslogo, blott ur den
mänskliga naturen. Samhället härleddes ur den mänskliga
självbevarelsedriften. För att undvika ett allas krig mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
