Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Litterär sterilitet
- Petrus Johannis Gothus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att känsligare naturer som Johan III, Laurentius Petri
Gothus och Fecht kände sig sårade av den överhandtagande
råheten och att de genom liturgien såvitt möjligt sökte
tillgodose ett religiöst sinnes behov. Som bekant
misslyckades försöket. Det ultraprotestantiska partiet segrade,
men knappt hade liturgister och katoliker blivit slagna,
förrän man ånyo vände sig mot kalvinisterna och började
en tvist om åtskilliga teologiska bagateller, i vilka man
spårade reformert irrlärighet.
Litterär sterilitet.
Med det nya århundradets början var reformationens
frihetskänsla således fullkomligt stäckt. Men icke blott denna, utan
den andliga livaktigheten överhuvud. Vi behöva blott betrakta
bokpressen och bokmarknaden under dessa år. Sedan 1526
fanns blott ett tryckeri i landet, det kungliga i Stockholm.
Men endast under de första åren tyckes detta hava varit
någorlunda rikt försett och i stånd att trycka relativt
stora böcker, Nya testamentet, de båda postillorna m. m.
På 1530-talet däremot förefaller konungen hava dragit in
på anslaget, och i varje fall förföll tryckeriet. Då bibeln
1540—1541 skulle tryckas fick man därför inkalla en
typograf från Lübeck, vilken strax därefter lämnade landet,
och det gamla tryckeriet, som nu var vårt enda, förmådde
sedan blott utgiva ett par små tunna häften om året,
några år ingenting alls. Och detta litterära armod steg
med varje år som gick. Icke ens bibeln ansåg sig
konungariket Sverige hava råd att trycka, utan t. o. m.
prästeståndet avstyrkte ett därom av konungen 1605 framlagt
förslag. Man medgav, “att det på sådana böcker är uti
vårt kära fädernesland stor brist, så att man näppeligen
kan någon till köps finna“. Men — fortsätter ståndet
— “efter riket är statt uti oförmögenhet och för krigets
skull näppeligen kan umbära en sådan summa penningar,
som detta verket kräver“, så hemställde ståndet, om icke
en boktryckare genom ett privilegium kunde förmås att på
egen bekostnad och risk utgiva verket.
Petrus Johannis Gothus.
Hur svårt det var med det svenska boktrycket, framgår
också därav, att tidens flitigaste litteratör, Petrus Johannis
Gothus, nödgades slå sig ned i Rostock, där han på egen
bekostnad hos olika tyska boktryckare tryckte sina små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0101.html
