Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionstiden - De äldsta trycken - Uppsala Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
sig föga märkvärdig skrift av den bekante Pariserteologen
Gerson. Strax därefter tyckes Fabri hava avlidit, och det
första försöket att skapa en svensk folkläsning efterföljdes
ej av andra. 1498 inköptes tryckeriet av karthäuser-
munkarne i Mariefred, men nedlades efter en helt kort
verksamhet, och ett försök av Vadstenaklostret hade redan
förut misslyckats, i det att ett där anlagt tryckeri strax
efter själva anläggningen brann upp (1495).
Därmed voro vi hänvisade till att utrikes trycka de
ritualböcker, som behövdes för de svenska stiften, och
först 1510 fingo vi ett verkligt svenskt tryckeri, i Uppsala,
under ledning av Pawel Grijs, som begagnade sig av Snells
gamla, troligen av ärkestiftet inköpta typer. Mellan åren
1510 och 1519, då tryckeriet nedlades, utgav han flera
böcker, bland dem tre på svenska. Men först med refor-
mationen lärde man sig inse tryckpressens stora betydelse,
och då trycktes på endast några år mångdubbelt flera
skrifter än under hela den föregående tiden.
Den katolska kyrkans andra nya insats var grundandet Uppsala
17 \ ° universitet.
av Uppsala universitet. Som vi minnas var Paris den
högsta lärdomsanstalten för folkungatidens svenskar. Men
vid mitten av 1300-talet upphörde våra studenters resor
dit, dels i följd av digerdöden, som medförde en allmän
tillbakagång i hela vår kultur, dels på grund av de inre
oroligheterna, och slutligen därför att studenterna nu kunde
vända sig till de nya, närmare liggande tyska universiteten,
av vilka det äldsta, Prag, grundats 1348. Under 1400-
talet voro dessa utländska studieresor ganska talrika, och
särskilt besökte våra studenter Rostocks universitet (grundat
1419). Men den nationella rörelse, som först Engelbrekts
uppror och sedermera segern vid Brunkeberg framkallade,
väckte också tanken på ett svenskt universitet. Redan
1438, således omedelbart efter den Engelbrektska resningen,
beslöt rådet, att en Andreas Bondonis skulle i Uppsala
hålla föreläsningar “som en mäster in studiis privilegiatis
plägar göra“, och tre år senare fattades ett formligt be-
slut om att upprätta ett svenskt universitet. Men hur
långt man denna gång kom, är icke känt.
Efter slaget vid Brunkeberg togs planen åter upp och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
