Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
denna analyserar författaren aldrig. Ej heller inlåter han
sig på någon beskrivning av deras yttre — gula lockar,
små fingrar, blå kappa är allt vi i lyckligaste fall få veta
om hjältinnans yttre. Lika liten uppmärksamhet ägnar
han åt staffaget, och andra växter än apel, ros och lilja
förekomma ej i hans örtagård. Inga lyriska utbrott eller
egna reflexioner störa den lugna, säkra episka framställ-
ningen, som skrider fram i ett kraftigt crescendo, knapp
i formen, men underbart fast i kompositionen och så oper-
sonlig, att man med en viss rätt kunnat stämpla dessa balla-
der såsom folkvisor, diktade ej av enskilda individer, utan av
ett helt folk. Men i själva verket är all äkta medeltids-
poesi lika opersonlig och lika namnlös, icke blott balladen,
utan ock Chanson de Roland och Nibelungenlied.
I viss mån kan denna dikt sägas vara gemensamt nor-
disk, ty stilen är i det hela densamma i hela norden, och
en mängd ballader föreligga på de tre språken, ehuru de
flesta och bästa uppteckningarna äro danska. Och detta
är lätt förklarligt. Under unionstiden var samfärdseln
mellan de tre rikena ytterst livlig, och danska ballader
vandrade då lätt till Sverige, svenska till Danmark. Men
den litterära strömningen under denna tid gick snarare från
Sverige till Danmark än tvärtom. Eufemiavisorna och
sagan om Karlamagnus överflyttades från svenska till
danska, likaså Birgittas uppenbarelser, Bonaventuras skrif-
ter, Själens Tröst m. fl. Och troligen gick balladström-
ningen i samma riktning. Några svenska klosterrovsvisor,
vilka nu icke äro kända på svenska, föreligga däremot i
dansk uppteckning. Men med reformationstiden inträdde
ändrade förhållanden. I Sverige, där nästan allt intresse
uppslukades av de religiösa frågorna, intresserade man sig
föga för balladlitteraturen. I Danmark däremot började
man redan tidigt att i historiskt intresse samla dessa gamla
“kämpavisor“, som avskrevos i en mängd adliga visböcker,
och slutligen utgav den danske historikern Vedel en tryckt
samling ballader: “Hundrede utvalgte Viser“ (1591), som
fick en stor betydelse även för Sverige, i det att en stor
mängd av de där tryckta visorna överflyttades till svenska.
Och detta förklarar, "att balladen nu gör intryck av att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
