Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
men skiljer sig från den latinska, kyrkliga versen däri, att
endast “höjningarna“ hava någon metrisk betydelse, ej
sänkningarna. Från den jambiska dimetern (t. ex. Veni
creator spiritns) stammar den ena av våra båda medeltida
balladstrofer: den fyrradiga strofen (äldst utan omkväde)
med fyra höjningar i varje vers; från den jambiska sep-
tenaren (t. ex. O crux, frutéx salvificus — vivo fonté
rigåtus) den tvåradiga strofen med omkväde och fyra höj-
ningar i första och tredje samt tre i andra och fjärde
versen. 1
1 Pä samma princip är även den s. k. knitteln byggd, på vilken Eufemia-
visorna, Erikskrönikan och medeltidens övriga rimdikter, äro avfattade.
Varje vers bör här hava fyra höjningar, men ofta äro dessa flere eller
färre; rimmen äro parrim.
Balladen tjänade under medeltiden — och tjänar än i
våra dagar på Färöarna — såsom ackompanjemang till
en ringdans. I sin svenska kulturhistoria berättar Olaus
Magnus om de fester, som på hans tid — början av 1500-
talet — firades vid sommarens ankomst. Män och kvinnor
samlades då på torgen i städerna eller på de öppna fälten,
där eldar upptändes och ringdanser utfördes. Under dansen
besjöngo de de forna kämparnas stordåd i hembygden och
i främmande land eller de bragder, som utmärkta kvinnor
utfört för att förvärva sig evig ära och skydda sin dygd.
I svenska visor och vid ljudet av strängaspel och pipor skild-
rade de de dåd, som vansläktade och fega ädlingar, grymma
tyranner och dygdförgätna kvinnor begått. Vidare sjöngo
de unga flickorna, därom undervisade av sina mödrar, om
de många fel, som de äkta männen hava, om deras spel-
sjuka, deras kroggräl, deras smak för granna kläder, deras
böjelse för gycklare och deras fylleri. Och ynglingarna
å sin sida svarade med att sjunga om, huru lata, nyckfulla,
lögnaktiga, grällystna, gnatiga, småaktiga och trolösa
kvinnorna äro. I olika sånger och vid ljudet av musik-
instrument framställde de svekfulla borgares, förslagna
skälmars, gårdfarihandlares och falska bönders knep, för-
rädares och smickrares konster samt girige fogdars dåd.
Slutligen saknades ej heller sedeslösa visor.
De visor, på vilka han här anspelar, ha tydligen varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
