- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden /
18

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Brytningen mellan kristendom och hedendom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den första kristna tiden.
Brytningen De första kristna missionärerna anlände som bekant till
krilten- vårt land redan i början av 800-talet. Men den första
hedTndom. missionen, som tyckes hava begränsats till handelsstaden
Birka, fick aldrig någon större betydelse, och antagligen
var det först med 1000-talets början som kristendomen
trängde igenom, då genom Västsveriges förbindelser med
England. Men Sverige var ett ganska hårdkristnat land,
och hela 1000-talet tyckes hava upptagits av förbittrade
strider mellan hedningar och kristna; ännu under det nästa
århundradet voro stora delar av de mera avlägset liggande
bygderna okristnade.
Under hela denna tid ända fram till 1200-talets mitt var
kyrkan ännu en oordnad missionskyrka. Någon större-be-
tydelse för den svenska kulturen hade kristendomen ännu
knappast, och i stort sett inskränkte sig religionsväxlingen till
en namnförändring. Man dyrkade Vite Krist i stället för
Tor, men den nye guden uppfattades ungefär på samma sätt
som den gamle, såsom en gud, som skänkte seger och års-
växt, och den i det yttre avlivade hedendomen levde i
själva verket kvar under kristen förklädnad. De nya prästerna
voro snarast ett slags kristna offergodar, som utdelade sakra-
menten och nödtorftigt kunde ur “boken“ läsa den rent
magiskt uppfattade mässan, men de predikade icke och
hade icke idkat några slags studier, varken teologiska eller
filosofiska. Deras moral tyckes hava stått lika lågt som
deras bildning och höjde sig i varje fall ej över lekmännens.
Några andliga ledare för folket kunde de således knappast
vara, och dylika voro heller icke de i sedligt avseende högre
stående cisterciensermunkarna, som vid mitten av 1100-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free