Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - III. (Tillämpad kemi, 1114-1217) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1127. Hvad är gips?
I naturen förekommer gips såsom ett
mineral (en varietet kallas alabaster). Vanligen
förstår man med gips den produkt som fås,
då gips upphettas. Dervid utdrifves
»kristallvattnet», och en hvit, spröd massa
återstår, som males till ett fint mjöl. Den brända
gipsen har den egenskapen, att, om den
utröres med vatten till en gröt, efter några
minuter hårdna till en fast massa. Detta
beror på, att gipsen ånyo upptager
kristallvatten och kristalliserar, hvarvid kristallerna
intränga mellan hvarandra. På grund af denna
egenskap användes gips till bilder, listverk
m. m.
1128. Hvad är lera?
En förvittringsprodukt som uppstår genom
luftens inverkan på fältspatarter eller
bergarter som innehålla fältspat (granit, gneis).
Fältspat är en förening af aluminiumsilikat
med något alkalisilikat. Genom inverkan af
luftens kolsyra förvandlas alkalisilikaten till
karbonat, som äro lösliga och bortföras af
regnvattnet. Aluminiumsilikatet qvarstår
således och bildar ett fint pulver, som utgör
hufvudmassan i leran. Vanligen är leran
uppblandad med ej fullständigt förvittrade
bergarter och föroreningar. Den renaste
leran kallas kaolin och användes för
tillverkningen af porslin. Kalkhaltig lera
benämnes mergel.
1129. Hvilken betydelse har leran?
Leran utgör underlaget eller grunden för
den odlingsbara jorden. Leran besitter
nämligen i hög grad förmågan att qvarhålla
fuktigheten i jorden samt uppsuga kolsyra och
ammoniak, hvilka gaser för växterna äro af
största betydelse. Våt lera är plastisk, d. v. s.
låter forma sig och bibehåller efter torkningen
sin form. Ren lera är eldfast, d. v. s.
smälter ej vid vanlig upphettning. Deremot
sammandrager den sig vid bränningen betydligt
och sintrar ihop sig till en hård massa. På
denna sista egenskap hos leran grundar sig
dess användning till porslin, lergods och
tegel.
1130. Hvad är smergel?
Ett mineral som pulveriseradt användes
till slipning och polering. Smergel är en
förening mellan metallen aluminium och syre
(aluminiumoxid) och således ej att förvexla
med mergel.
1131. Hvad är safir?
En högt värderad ädelsten af himmelsblå
färg och till sin kemiska sammansättning
alldeles detsamma som smergel, d. v. s.
aluminiumoxid. Dess blåa färg härrör af
inblandad kobolt.
1132. Hvad är rubin?
Samma kemiska förening som safiren,
d. v. s. aluminiumoxid ehuru den af
inblandad krom fått en karmosinröd färg. Riktigt
klara rubiner anses dyrbarare än diamanter.
1133. Hvad är det för skilnad mellan
»äkta» och »oäkta» porslin?
Äkta porslin är genom hela sin massa
halfsmält och derför genomlysande (593); oäkta
porslin är osmält, poröst och ogenomskinligt,
hvarför det alltid måste förses med glasyr,
för att blifva vattentätt. Oäkta porslin
kallas med ett annat namn fajans.
1134. Huru kan det äkta porslinet vara
halfsmält?
Genom att det finslammade kaolinet
uppblandas med finmalen fältspat, som i hettan
smälter.
1135. Hvarför är vanligt murtegel rödt?
Emedan det är brändt af järnhaltig lera.
1136. Hvad förstås med parian?
Oglaseradt, äkta porslin, som till färgen
är svagt gult af inblandad järnoxid.
1137. Hvilka äro de förnämsta järnmalmerna?
Magnetisk järnmalm eller svartmalm,
blodstensmalm, sjö- och myrmalm samt järnspat.
Af dessa malmer äro de båda första de i
Sverige vanligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
