Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 231-232 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 609. Enligt hvilka lagar sker ljusets reflexion? - 610. Hvad menas med en spegel? - 611. Hvarför uppstår en bild i spegeln? - 612. Hvar ligger bilden, som uppstår i en spegel? - 613. Huru förhålla sig bild och föremål till hvarandra? - 614. Hvarför tyckes bilden närma sig, då man går mot en spegel? - 615. Huru stor bör en väggspegel vara, för att man skall se sig hel och hållen deri? - 616. Hvarför är bilden i en vattenyta vänd upp och ned? - 617. Huru kunna föremål, som befinna sig ett stycke från stranden, afspegla sig i vattnet?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strålen AR utgår från A under en vinkel RAN,
reflexionsvinkeln, som är lika med
infallsvinkeln. Det är klart, att om dessa två
vinklar äro lika, så luta de båda strålarna
lika mycket mot ytan.

610. Hvad menas med en spegel?

Hvarje yta, som reflekterar ljusstrålarna
på det sättet, att en bild af ljuskällan
uppstår.

611. Hvarför uppstår en bild i spegeln?

Från en ljuskälla utgå ljusstrålarna
solfjäderformigt (divergerande) åt alla håll; de
strålar, som träffa spegeln, reflekteras ännu
mer divergerande, så att de, då de inkomma i
ögat, hafva de en riktning, såsom komme
de från ett lysande föremål bakom spegeln.
Ögat förlägger nu alltid ljuskällan i den punkt,
hvarifrån strålarna synas komma, och ser
derför bakom spegeln en bild, svarande mot
själfva föremålet. Fig. 108 torde tillräckligt
tydligt förklara bildens uppkomst i
spegeln.

Fig. 108. Bildens uppkomst i en spegel.

612. Hvar ligger bilden, som uppstår i
en spegel?

Man talar visserligen om bilden i
spegeln, men fig. 108 visar, att den ligger bakom
spegeln. Det är lätt att bevisa för den som
läst geometri, att bilden ligger lika långt
bakom spegeln, som föremålet ligger framom
densamma, och att, om motsvarande punkter
på föremål och bild sammanbindas, dessa linier
skäras midt itu af spegelytan.

613. Huru förhålla sig bild och föremål
till hvarandra?

Bilden är lika stor som föremålet, men
höger och venster äro omkastade, om spegeln
hänger lodrätt; ligger den vågrätt, står
bilden upp och ned i förhållande till föremålet.
Detta gäller blott för den s. k. plana spegeln
d. v. s. en sådan, der ytan har samma form
som en mindre del af en lugn vattenyta.
Är spegeln bugtig, bli förhållandena helt
andra, hvarom mera längre fram.

614. Hvarför tyckes bilden närma sig, då
man går mot en spegel?

Emedan bildens djup in i spegeln
minskas, på samma gång man närmar sig spegeln.

615. Huru stor bör en väggspegel vara,
för att man skall se sig hel och
hållen deri?

En enkel konstruktion visar, att spegeln
blott behöfver vara hälften så hög som
personen, detta dock under antagande att dess
öfre kant är i jämnhöjd med ögonen.

616. Hvarför är bilden i en vattenyta
vänd upp och ned?

Fig. 109. Uppkomsten af den omvända bilden i en vattenyta.

Emedan bilden ligger på samma afstånd
från spegeln som föremålet. I fig. 109
ligger pilspetsen B närmare vattenytan än
hufvudet A; derför kommer också bilden C af
spetsen att ligga närmare ytan än bilden D
af hufvudet.

617. Huru kunna föremål, som befinna
sig ett stycke från stranden, afspegla
sig i vattnet?

Emedan alltid några af de ljusstrålar, som
de utsända, träffa vattenytan och reflekteras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>