Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 105-106 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - III. - 194. Hvarför ljuda ej alla klockor lika? - 195. Hvarför dämpas ljudet hos en klocka, om man berör henne med fingret? - 196. Hvarför låter en sprucken klocka illa? - 197. Hvarigenom åstadkommes tonen hos en vibrerande sträng? - 198. Huru uppkomma tonerna i blåsinstrument?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förkortad och den förkortade förlängd. På
detta sätt fortsätter klockan att vibrera en
lång stund, och dess vibrationer öfverföras
på luften. Svängningstakten för dessa vibra-
tioner beror på klockans storlek och form,
hvaraf således ock tonen kommer att bero.

Fig. 70. Vibrationerna hos en klocka.

Fig. 70 tjenar till att visa sättet för en
klockas vibrationer. Om ett vanligt glas på
fot strykes med en stråke, så gör stråken
här samma nytta som kläppen i en verklig
klocka. Vid det anstrukna stället försättes
glaset i vibrationer, och en tydlig ton uppkommer.
För att åskådliggöra dessa svängningar
har man upphängt en lätt kula A,
som ligger an mot glaset. I samma stund
som glaset strykes, kastas kulan med häftighet
utåt, äfven fast den ej sitter strax bredvid
stråken. Man ser häraf, att hela klockan
vibrerar, ehuru blott en punkt anslås; äfvensom
man med samma kula kan finna punkter
på klockan, som icke alls vibrera, kulan ligger
i dessa punkter stilla mot klockan.

195. Hvarför dämpas ljudet hos en klocka,
om man berör henne med fingret?

Emedan fingrets tryck hindrar klockans
vibrationer.

196. Hvarför låter en sprucken klocka illa?

Emedan sprickan bildar ett afbrott i metallmassan,
så att delarna på ömse sidor om
sprickan ej kunna deltaga i hvarandras vibrationer.

197. Hvarigenom åstadkommes tonen hos
en vibrerande sträng?

Då strängen är spänd, intager den sitt
jämvigtsläge. Genom att stryka den med
stråken eller knäppa den med fingret föres strängen
ett stycke åt sidan; då den sedan blir fri,
återgår den till jämvigtsläget, som den i likhet
med pendeln sedan öfverskrider åt andra
sidan. På detta sätt kommer strängen i regelbundna,
pendelartade svängningar, hvilka
fortplantas till luften och såmedels till örat.
Man kan för ögat åskådliggöra strängens vibrationer
genom att på densamma hänga små
smala pappersremsor, böjda i spetsig vinkel;
då strängen strykes, afkastas genast dessa
s. k. »ryttare», och detta desto häftigare, ju
närmare stråken de sitta.

Fig. 71. Vibrerande sträng.

198. Huru uppkomma tonerna i blåsinstrument?

Tonerna i en pipa eller ett blåsinstrument
i allmänhet uppkomma af den i pipan befintliga
luftpelarens vibrationer och alls icke från
sjelfva pipan. Pipor af samma dimensioner
gifva alla samma ton, oberoende af hvad material
pipan är gjord. Materialets beskaffenhet
inverkar blott på klangen. Hvarje menniska,
som ej är döf, skall höra skillnad mellan
en klarinett och ett messingsinstrument,
äfven om de gifva samma ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>