Note:
This work was first published in 1982, less than 70 years ago.
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bilaga till kapitel V om den nya konstitutionen
- 4. Den historiska bakgrunden i England
- 5. I Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 Den historiska bakgrunden i England
Detta anglosaxiska system har bakom sig många seklers utveckling av
styrelsesättet i moderlandet. Ursprunget kan ledas tillbaka ända till det råd av
stormän, både världsliga och kyrkliga potentater, som samlades kring konungen.
Detta råd blev ursprunget till överhuset, the House of Lords.
Framför allt för att ernå godtagandet av beskattningen uppkom tidigt ett
behov av någon slags representation av vanligt folk, "common people". Så
småningom växte underhuset fram, the House of Commons, som en mer och
mer permanent institution. Den tillkämpade sig därefter under seklernas gång
ökad makt, och till slut uteslutande makt, men först över beskattningen.
Som folkrepresentation var från modern synpunkt detta underhus redan
från början snedvridet och godtyckligt sammansatt. Vi minns hur Ricardo i
förra århundradet kunde köpa sig in i underhuset som vald av en "rotten
borough" som fått sig tilldelat ett mandat.
Mycket långsamt och med många bakslag reformerades detta underhus, och
det stärkte samtidigt sin makt även över andra frågor i statens styrelse, tills
inpå detta århundrade överhuset till slut inte bevarat mycket mer av verkligt
inflytande än att det får debattera alla ärenden. Men formerna får bestå.
Termen "parliament" innefattar fortfarande de båda husen och monarken,
"the Queen in Parliament".
Principen att statens tjänstemän inte skall kunna väljas in i det numera
allsmäktiga underhuset har envist upprätthållits från den tid då de höga
tjänstemännen var adelsmän eller blev det.
Så ungefär tänker jag mig utvecklingen i England som ju kom att bestämma
hur det blev i hela den anglosaxiska världen.
5 I Sverige
Utvecklingen i Sverige under århundradena visar tydliga likheter med den i
England vad gäller uppkomsten av en folkrepresentation. Även i vårt land var
det i första hand behovet att få folket att godta beskattning och utskrivningen
av manskap för krigen som gav upphov till att den regerande överheten fick
intresse att kalla samman representanter för folket.
Men i de båda ländernas fortsatta och långsamma utveckling fram emot en
modern parlamentarisk demokrati uppträder mycket tidigt olikheter, som
bland annat leder till en avgörande skillnad just i den fråga jag här diskuterar:
om statens tjänstemän skall vara valbara till folkrepresentationen. Vi fick i
Sverige aldrig som i England den enkla uppdelning av befolkningen i en
regerande överhet, ställd emot hela mängden av vanligt folk, som nästan från
början kom att styra den fortsatta utvecklingen i England.
Särskilt från reformationen kom i Sverige prästerskapet inte som i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hurstyrs/0251.html
