Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Politikerna och politiken under trettiotalet och in på fyrtiotalet - 5. Hur jag kom in i politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hög personlig kvalitet och av en starkare och mera egensinnad
personlighetstyp än vi senare fått vänja oss vid. Reflektionen om deras
begåvning och personlighetstyp gjorde jag redan då.
Jag gör så ett hopp i tiden.4 När Alva och jag kom hem till Sverige
sommaren 1931 hade vi bakom oss ett amerikaår 1929—30, varunder vi
på allvar blivit politiskt väckta genom konfrontationen med Amerikas
grälla sociala problem. Men särskilt på Alvas områden, som var
socialpsykologi, familjesociologi och pedagogik, hade vi också blivit
inspirerade av amerikanernas styckevis framstående forskning på dessa
områden och av alla deras intressanta fastän ytterligt begränsade
praktiska "pilot projects".
Vi hade tillsammans upplevt Amerika på en bred front, bl a på
grund av vår olika ämnesinriktning. Själv var jag så djupt gripen av allt
jag erfor, att jag på två år inte författade mer än en populär uppsats för
Tiden om "Socialism och kapitalism i Amerika". En sådan tom period i
mitt vetenskapliga författarskap har jag aldrig upplevat, varken före
eller efter.
Politiskt stadfästes sedan under året i Genève 1930–31 hos oss den
skepsis vi då kände för de i Genève baserade mellanstatliga
organisationernas möjligheter att uträtta mycket ifråga om de internationella
relationerna. Huvudintresset fick inriktas, menade vi då, på reformer i
de särskilda länderna, vilket för oss betydde i Sverige, medan de
internationella frågorna fick vänta. Så såg vi den tiden våra naturliga
arbetsuppgifter. Ingen kunde då ännu räkna med något så vansinnigt
som ett nytt världskrig. Alla var inriktade på "back to normalcy", ett
uttryck som ju aldrig använts efter andra världskriget. Efter
hemkomsten skrev vi nu även formellt in oss i det socialdemokratiska partiet.
Som våra sparda annotationsböcker visar, fylldes från första början
vår tid av föredrag, sammanträden och andra sammanträffanden. Vi
skrev artiklar och böcker. Vi levde intensivt med i den radikala
samhällsdebatt som just då blossade upp på många områden. Våra nära
förbindelser med de radikala arkitekterna har jag nämnt något om i
kapitel I.
Vi är nu förvånade över hur mycket som kunde hinnas med under
varje dygn. Då, liksom sedermera och även nu, innefattade
arbetsdagarna normalt lördagar och söndagar. Vi kunde ta oss ledigt när det
roade oss men hade, då som nu, ofta med oss ofärdiga manuskript att
arbeta på.
För egen del var det mesta av min vetenskapliga verksamhet, dessa
första år av trettiotalet inriktad på penning- och konjunkturpolitik,
som resulterade i böcker och tidskriftsartiklar. De passade direkt in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
