Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 8. En helt nyskriven konstitution - 9. Tidsandan, ekonomiskt och politiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håll under den tid jag var med i politiken.
Men även antaget att man velat begagna tillfället för att inskriva det
parlamentariska styrelsesättet i regeringsformen, vilket jag inte skulle
ha varit emot, hade detta varit lätt gjort utan vidlyftiga utredningar och
omformuleringar av hela konstitutionen. Det kunde huvudsakligen ha
skett genom strykningar av en del text som blivit vad juristerna kallar
obsolet.
Men på någon punkt i förberedelserna för tvåkammarsystemets
avskaffande måste hos det ringa fåtal riksdagsmän, som var verkligt
intresserade och verksamma i reformens förberedande, ambitionen ha
vaknat att grundligt modernisera våra gamla grundlagar, göra dem
vidlyftigare och mera ingående, införa en hel del nyheter, med ett ord
nyskriva konstitutionen och då göra den mycket mera utförlig.
Såvitt jag kunnat finna var åsiktsutvecklingen i denna fråga nästan
helt begränsad till riksdagen och där till några få ledande personer
inom den socialdemokratiska regeringen och inom oppositionen —
även om det i pressen och de periodiska tidskrifterna förekommit en
del diskuterande artiklar vilka som vanligt lästes bara av några få.
Något brett och artikulerat krav från folket eller ens inom riksdagen för
ett enkammarsystem fanns inte. Och när de nya grundlagsstiftarna
gick över till att omarbeta och nyskriva hela konstitutionen var och
förblev det sedan än mer en angelägenhet för ett ringa fåtal i riksdagen
och bland de tillkallade experterna.
Någon rörelse bland folket för framtvingandet av vad som blev den
nya konstitutionen, vilket det varit för ernåendet av den allmänna
rösträtten långt före reformens slutliga genomförande 1918–21, eller, i
sin begränsning inom dåtidens klassamhälle, för
representationsreformen 1866, var det inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
