Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Ett storskaligt universitet - 16. Ett fristående forskningsinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högskolan, som då satt så trångt, varit hjälpsam att ge mig utrymmen
för mina assistenter, när det för mig gällde att fullborda Asian Drama.
Jag kunde ju inte heller förutse det överstora universitetet, som skulle
få ta över allt som tillhörde högskolan.
Jag var emellertid förutseende nog att hålla på att det nya institutet
skulle ha en egen stadga, en egen styrelse och en egen budgettitel.
Därigenom är institutet alltjämt i viss mån avskilt från de för forskning
och högre studier så svårt hämmande villkor, som skulle komma att
råda vid universitetet. Och det har kunnat behålla sin karaktär av ett
självständigt och fristående forskningsinstitut. Jag kvarstår fortfarande
som forskare vid institutet och är medlem av dess styrelse.
Jag minns att Ragnar Edenman, som då var ecklesiastikminister, gav
mig varmt stöd vid upprättandet av detta fristående forskningsinstitut,
och att han hoppades att det kunde bli förebild för upprättandet av
flera liknande institut i andra discipliner.
Under ledning av dess nuvarande direktör Assar Lindbeck har
institutets oberoende ställning upprätthållits. Detta har givit hög
avkastning i utbildning av forskare, forskningsresultat och levande kontakter
med forskare och forskningsinstitut utomlands. Det har också på
många sätt blivit en samlingspunkt för de vetenskapligt arbetande
nationalekonomerna i hela landet.
Men jag har onda aningar, när jag tänker på den klåfingriga,
härsklystna och till likriktning på gemensam låg nivå ständigt strävande,
överstora och växande sammanträdesbyråkratin ända från
kanslihuset, genom kanslersämbetet, regionsstyrelserna och neråt. Varför
skulle alla där verksamma representanter för vår korporativa styrelseform,
varav nästan ingen har någon egen erfarenhet av högklassig forskning
utan bara okunniga och lekmannamässiga "åsikter" om den, tillåta ett
fortsatt oberoende för vårt institut, som är så olika vad som på
universitetsområdet blivit den "svenska modellen"? De har redan, från
högsta ort och neråt, sökt tafsa på dess oberoende men tillsvidare kunnat
avvisas.
Jag kanske bör nämna att jag inte helt delar Assars
forskningsinriktning; se bilaga i andra delen "Parentes om nationalekonomerna".
Men som äldre kollega och ledamot av styrelsen har jag aldrig sökt
ändra den inriktning han följer. Som gammaldags akademiker menar
jag nämligen, att om vi har en entusiastisk och entusiasmerande ledare
för ett forskningsinstitut, som dessutom själv är hårt arbetande och
lever i ett gott kamratskap med de yngre vid institutet, är det hans
inriktning som i sista hand skall följas — naturligtvis med fria
möjligheter för en yngre forskare att ta andra inriktningar och finna nya vägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
