En ljus skymning rådde i Carl Modigs arbetsrum i hans våning på Hamngatan i Stockholm en våreftermiddag år 1889.
Vid det stora skrivbordet framme vid fönstret satt den tjugutreårige ingenjör Modig, nyss hemkommen från en studiekurs i utlandet och vid hans sida syntes en gammal herre med skarpt krökt örnnäsa, guldbågade glasögon och yvigt ehuru vitt hår.
--- Käre Carl, sade den gamle, jag kan ju nu ej mera befalla över dig, men den gamla vanan hänger kvar och jag kan ej underlåta att påpeka, att ditt sista slöseri är --- minst sagt --- oförsvarligt.
Carl Modig skrattade.
--- Farbror menar det med jakten?
--- Ja, det gör jag så sannerligen. Och nu skall jag tala om för dig --- att siffror, det är någonting du ej alls begriper. Du känner inte subtraktionens hemlighet, min gosse.
--- Subtraktionens hemlighet?
--- Ja, att ett kapital, det vare hur stort som helst, till slut blir 0 om det ej tillföres nya värden. Tär man och tär man på ett milliardkapital utan att sörja för dess återväxt, så tar det slut en vacker dag. Det har du aldrig tänkt på, min käre Carl, men det har jag. Och det där jaktköpet som gick lös på 600,000 kronor, det var i alla fall ett fullkomligt vanvett.
Den unge mannen smålog återigen.
--- Tror farbror det?
--- Ja, visst tror jag så --- och inte bara »tror» utan det är med visshet jag talar --- det är vanvettigt. Jag kunde ha förstatt det, om en nolla varit borta och beloppet varit 60,000 kronor. Men detta svindlande snobberi --- över en halv million för en båt --- nej, min käre Carl, det är för galet.
--- Men ännu är jag ju rik.
--- Ja, mycket. Men ditt slöscri har med.åren antagit, hm, hm, snöbollens karaktär. Efter att du för två år sedan hade rätt beskedliga vanor hava dessa fördyrats, snöbollen har växt och nu detta sista hotar den att antaga en lavins karaktär; den slukar allt. Men hör nu på mig ett slag, Carl. Du minns de där besynnerliga siffrorna ---
--- Ja --- och det är just dessa, som beslutit mig för att anskaffa Jakten ---
--- Du menar väl icke det?
--- Jo, farbror.
--- Att du skulle hava löst gåtan?
--- Ja.
--- Och lösningen?
--- Ja, den gömmer i sig möjligheten för mig att utföra det största ingenjörsverk, som gjorts sedan det föddes människor på denna jord, farbror.
--- Säger du det? Skulle din far, min käre Abel Modig, hava planlagt något så oerhört storartat.
--- Nej, farbror. All respekt för min ädle fars minne Han var en förträfflig, vittberest geolog; han kände nästan hela jorden, dess bergarter och mineral; men han lämnade icke själva idén efter sig, endast meddelande om vissa egendomligheter i berggrunden. Och av dessa har jag själv sedan byggt upp idén tum för tum, fot för fot ---
--- Ur siffrorna?
--- Ur siffrorna, farbror!
--- Det var då för besynnerligt. Nå --- låt oss då granska om du har rätt, Carl. Det är emellertid för egendomligt. Jag har en annan och olika teori. Nå --- med ålderns rätt tycker jag att jag gärna kan få meddela dig min lösning eller rättare förklaring innan du avslöjar din.
--- Som farbror vill. Var så god.
Advokat Julin framtog ur sin portfölj några papper, som han genomögnade. Till slut fann han det sökta. Det var ett ark, full skrivet med siffror.
Han blinkade slugt och framkastade:
--- Ser du, man har ju sin lilla fåfänga. Du som vetenskapsman och ingenjör rör dig med så mycket siffror av alla slag att jag skulle känna mig riktigt stolt orn jag hade träffat det riktiga. Det jag har funnit är just subtraktionens hemlighet.
Han lade det med siffror fullskrivna arket framför Carl Modig och fortsatte:
--- Som du vet, var din far, Abel Modig, oerhört rik. Det sägs han ägde, innan jag blev bekant med honom närmare 100 millioner kronor. Han reste, som du känner till, jorden runt gång på gång och samlade erfarenhet men icke mynt. Den mannen har, du får tro mig eller icke, han har i hela sitt liv icke tjänat ett öre. Hans förmögenhet var ett arv efter din farfar. Då och då hörde man talas om något oerhört stort bolag, i vilket Abel Modig satsat pengar upp till en 10 à 20 millioner --- men intet av dessa bolag ville gå. De ramlade snart och på det sättet kom det sig att din far --- lyckligt nog för dig, kan jag säga, dog innan allt var slut. Vid hans död, då du blev min myndling, fanns ännu omkring 6 millioner kronor kvar. Så nog kände Abel Modig till subtraktionens ingalunda sublima konst. Och det är just detta som menas med hans siffror. Det är en bikt om huru hans, över 81 millioner kronor stora förmögenhet reducerades till endast 6 millioner. Det är en varning, min käre Carl, för dig.
Carl Modig skrattade högljutt.
--- Vad skrattar du åt --- se här! Ser du icke allt, tydligt och klart!
Och den gamle advokaten visade papperet, på vars yta endast siffror syntes.
--- Du vet att vi på din myndighetsdag öppnade det kuvert som din far bett mig gömma till den dagen och att vi i kuvertet icke påträffade något annat än detta. De sex millionerna stodo ju på bank; de voro säkerställda; men se nu här.
Och han visade med fingret på de olika talen:
| 81,191,184 | |
| 514 | |
| 28 | |
| 22 | |
| 13,912 | |
| 18,272,020 | |
| 19,244 | |
| 151,920 | |
| 1,513 | |
| 20,151,471 | |
| 201,221 | |
| 2,718 | |
| 514 | |
| 64 | |
| 135 | |
| 205 | |
| 1,518 | |
| 100 | |
| 61,520 | |
| 21,144,518 | |
| 2,420,114 | |
| 2,718 | |
| 1,121,220 | |
| 10,271,814 | |
| 12,512 | |
| 1,315,497 |
--- Första talet, började advokaten, de 81 millionerna det var din fars arv. Så började han att ordentligt notera alla småsummor --- se bara hur rörande med 514 kronor, 28, ja, till och med 22 kronor har han annoterat. Så plötsligt springer han upp i 13 tusen --- det har nog varit en resa och, märk väl detta: på den resan har han kastat sig in på sitt första bolag det, som tog över 18 millioner. Så komma åter stora belopp men med 20 millioner kulminerar det. Varför? Jo, även på detta har jag ett svar. Summorna tills nu äro omkring 40 millioner tillsammans, således halva kapitalet. Halt! tänkte nog Abel Modig och så börjar han åter en period av sparsamhet. Och lägg märke till vad jag upptäckt: Talet 514. Ser du att listan börjar med det talet. Han tyckes således hava börjat om precis på samma sätt nu som första gången. Nå --- han håller en tid framåt sina föresatser, förefaller det, och så små belopp som 64 och 135 kronor noteras. Och se, där en jämn hundralapp också. Så faller den gode mannen åter i frestelse och beloppet 21 millioner är ju kolossalt. Sedan växla summorna. Och någon summa summarum har han ej noterat --- men se här ---
Och advokaten skrev talet
och subtraherade detta från huvudsumman 81,191,184 samt erhöll resultatet
--- Detta, utbrast han triumferande, torde ha varit le beau reste av de åttio millionerna, ty precis 6,000,000 kronor anförtroddes genom din fars testamente i min vård tills du blivit myndig, min käre Carl.
Han såg triumferande på den unge mannen, vilken å sin sida endast skrattade, friskt och hjärtligt.
--- Nu skall jag bevisa, att till och med dessa nakna siffror kunna inom sig dölja de ofattligaste, de mest mystiska hemligheter. Men först en sak, farbror! Ingen människa har väl någonsin sett denna tabell?
--- Ingen som jag vet i alla fall. Nå --- det skulle väl heller ej göra det minsta.
--- Inte! Siffrornas nyckel är rent av löjligt enkel. Vilken som
helst med litet --- hm --- förlåt --- skarpsinne kan lösa gåtan, och
nu skall jag bevisa, att en stor och världsomfattande
hemlighet döljes under siffrornas godtyckliga lek. Se hit, bästa
farbror!
