Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATTIAS.
För att du föraktat det.
OLOF.
Nej, älskat det har jag — i min vilja. Älskat
det, så som skaparen älskar sitt verk. Hvarför
hämnd? Har jag icke gifvit allt? Eller — har
icke min gärning varit god?
MATTIAS.
Din gärning! Hvar är den? Jag ser den icke.
OLOF
ler, föraktligt.
Nej, du kan icke se den.
MATTIAS.
Hvarför icke jag? Har jag icke ögon —
ögon som sett hvad du aldrig velat se? Du såg
i djupet, säger du — och så vände du bort dina
blickar. Men jag ser det, dagligen och
stundligen, och jag får icke blinka, jag får icke rygga
för smutsen. Se på dessa händer — de veta
hvad lifvet är. De hafva rört vid allt hvad du
föraktat — äro de icke lika rena som dina, lika
mycket värda? Hvad yfs du öfver? Till
helvetet med dina fantasier — de göra människorna
galna. Låt oss lefva vårt lif som vi kunna det!
Lifvet är icke stora ord och tomma hjärnspöken
— jord är det, jord och intet mera! Det är drift
och hunger och arbete, och liten glädje, och mycken
plåga. Jag söker lindra plågan — du skapar
nya! Hvad yfs du öfver?
OLOF.
Så du hatar mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
