Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRYTNING AU.
Då han kom tillbaka, hade Karr redan
gått ned. Han skyndade efter. En med två
hästar förspänd vagn stod utanför porten. Karr
manade otåligt på honom; de stego upp i
vagnen, som skramlande satte sig i gång på
de ojemna gatstenarne.
Det var i slutet af November. En
våld-sam vestlig storm, tung af ett fint, till hälften
fruset regn svepte in från slätten, trängdes ihop
på de smala gatorna, kastade sig tjutande om
hörnen och försökte med ett af motståndet
ökadt raseri att blåsa ut de gula oljelyktorna,
som spredo ett matt, famlande sken omkring
sig. En och annan hade redan slocknat, och
de öfriga förde étt tynande lif, fladdrande
liksom i förtviflan och kippande efter andan mellan
de häftiga vindstötarne.
Staden låg redan i sömn omkring dem,
och vagnens skramlande gaf ett dånande
genljud mot de mörka husraderna, tills det på en
gång helt tvärt upphörde, och hjulen döko ned
i landsvägens djupa möja. Skenet från
vags-lyktorna gled öfver några enstaka lindar, öfver
en .gyttring tegelröda fabriker, och förlorade
sig så alldeles i ett tomt mörker.
De voro ute på slätten.
Vinden förlorade något af sin stötvisa
våldsamhet, sedan den nu fatt friare spelrum, och
slog i stället empt dem med en jemn, lössläppt
styrka. ’Det var som om vagnen måst tränga
Johannes Karr. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
