Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Som du vill då,» sade han kort och såg
bort.
De gingo en stund under tystnad bredvid
hvarandra. Plötsligt stannade hon och sade
häftigt, nästan utmanande:
»Tror du inte på mig?»
Deras blickar möttes, han hade aldrig sett
henne ond förut, och detta förlänade henne en
alldeles ny skönhet, som kom hans kärlek att
flamma upp och förbränna misstanken. Han
slog sina armar omkring henne, tryckte henne
hårdt intill sig och svarade med sitt ansikte tätt
intill hennes.
»Jo, — men ser du, jag älskar dig så högt, att
det gör mig ondt, att du skall kunna hafva någon
tanke, som du icke vill anförtro åt mig.»
Hon slöt sig intill honom, redan besegrad.
»Det är inte för min skull, jag skulle kunna
anförtro dig allt, men jag tycker, att det vore —
oädelt mot honom. Men om du vill det, så–
Han kände en stark frestelse att begagna
sin seger, att njuta af sin makt, men han anade
på samma gång att det låg en fara däri, att han
kunde förlora mer än han vann. Han skakade
på hufvudet, men höll henne kvar i sina armar
och sina blickar sänkta i hennes för att berusa
sig med besittningen af detta sinne och glömma
att han dock icke var så säker därpå, att han
vågade fordra allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
