Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänkte den utan att slå till och brast ut i ett
muntert, obekymradt högljudt skratt, som drog
de andras blickar till honom. Henrik såg också
dit, då han i detsamma bredvid sig hörde ett
annat lågt, smittadt skratt, som ett eko följande
Arnes. Blixtsnabbt vände han hufvudet och såg
på Agnes; men hon hade icke sett upp, hon
satt med nedlutadt ansikte och ritade med
parasollet i sanden. Hon visste synbarligen icke själf,
att hon skrattat högt.
Det gick som en kall fläkt öfver hans sinne,
en rysning genom hans kropp, och med samma
omedelbara visshet, hvarmed han dagen förut,
då han först mötte hennes blick, tänkt: hon
älskar mig icke, tänkte han nu: honom älskar
honl
Arne vände sig om, fick se att Agnes
fortfarande satt ensam kvar på sin plats, och ropade:
»Skall ni inte komma med och spela, fröken
Linder?»
»Ah, gör det!» instämde Elsa.
Agnes tvekade ett ögonblick, men reste sig
så upp och gick bort till dem. Hon såg icke
på Henrik, då hon gick förbi honom, men det
låg något af trots i hennes spänstiga gång, och
han tyckte att hennes ögon glänste. Han följde
henne med blickarna, tills hon hunnit fram till
crocketplanen, då släppte han henne och såg
icke mera dit.
Han satt och stirrade ned på marken framför
sig, utan att ännu alls kunna fatta innebörden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
