Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flikar, men sedan sträckande sig i en tung blågrå
ma^sa ända ned till horisonten, så vidt han kunde
döma af märket mellan granarna därborta.
Stillheten blef nästan tryckande, ängslig, och luften
kyldes hastigt.
»Skynda er!» ropade han, >;vi få regn.»
Han hade knappt talat ut, då ett fjärran
åskmuller hördes, liksom bekräftande hans ord.
De hade också sett upp mot himmelen och
kommo nu springande till honom.
De hade lyckligtvis icke mer än en tio
minuters rask gång hem till Sätraskog. Elsa
sprang förut, förtjust öfver äfventyret, och Henrik
och Agnes följde henne, tysta under den hastiga
gången, men äfven de smittade af en munter,
skrattlysten sinnesstämning, i hvilken deras
föregående spänning upplöste sig och som
kontrasterade mot det annalkande ovädret och det
stigande, dystra bruset i skogen.
Då de kommo ut ur skogen och rymden
öppnade sig, sågo de att molnet redan betäckt
halfva himmelen, skridande fram i en hotande,
obruten massa. Endast på ett ställe ned emot
horisonten var det en refva, där den blekgröna
himmelen lyste igenom, men den tillslöt sig medan
de ännu betraktade den. Regnet kunde vara
öfver dem i hvilket ögonblick som helst, det
tycktes endast vänta på ett tecken för att börja.
Plötsligt stannade de ofrivilligt alla tre. En
bländande blixt flammade två, tre gånger mot
den mörka bakgrunden, och omedelbart därpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
