Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon hade kämpat en hård strid innan hon beslöt
sig fför att vara med om societetsspektaklet, och
det vrar endast Gerhards likgiltighet som drifvit henne
att ge vika, men nu kom det för henne, nästan
som en nyvackt lycka, att hon kanske icke behöfde
försalka sällheten att träffa baronen, då hon inom
sig ssjelf, i sin stolthet och pligtkansla, hade det
säkraste skyddet.
JHon gick fram till fönstret, drog upp rull¬
gardiinen och blickade ut. Det hade upphört att
snöa,, här och der såg hon en stjerna framtindra
mellan de hvita, luddiga molnen. En ström af
lugn och frid flödade in i hennes hjerta och tårarne
bérjade rinna. Hon kände en barnslig tillfreds¬
ställellse öfver sitt handlingssätt, ett outsägligt del¬
tagamde med den tunga, bittra försakelse, hvartill
hon ämnade göra sitt lif. Hela hennes inre liksom
smekttes af en ljuf rörelse, — hon grät öfver sig
sjelf, öfver Dentow, öfver hela menskligheten, öfver
alla, ssom ledo och älskade...
Elennes tankar och känslor liksom vidgades.
Oändlligheten i den stjernbeströdda rymden öfver
henne drog henne in i en ny stämning. Hon
glömdle sin egen sorg, den tycktes henne så liten,
så oväsentlig, och all hennes oro, all hennes längtan
strömmade ut i en lång, brinnande bön om Guds
frid occh kärlek åt henne och åt alla.
$$;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
