Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 65 —
berättade att han läst i tidningarna om en jern¬
vägsolycka i Tyskland, der tio menniskor blifvit
dödade och trettio sårade, tyckte man nästan att
det lät uppfriskande, och Adéle hade all möda att
återhålla ett under en dylik berättelse högst opas¬
sande leende, som löjtnantens närvaro oupphörligt
kom att bryta fram på hennes läppar.
Då téet var drucket, gick man ut i salen för
att börja repetitionen.
»Nu, mina vänner,» sade Adéle, sedan de efter
många öfverläggningar ordnat några stolar och bord
till en provisorisk scen, »ska’ vi komma öfverens
att inte bli stötta, om den ene gör några anmärk¬
ningar på den andres spel. Man kan alltid ha
nytta af hvarandras råd, eller hur?»
>Ja, bevars,» svarade baronen likgiltigt.
» Bon!» utropade löjtnanten, »nu börja vil»
Ingen af herrarne hade läst öfver, ja knappast
sett på sin roll. Baronen, med hvilkens monolog
pjesen inleddes, måste således, efter ett par stapp¬
lande försök, läsa den innantill. Adéle kände sig
genast öfverlägsen och började gifva små finkäns¬
liga råd: »skulle ni inte möjligen säga det der litet
kraftigare? Ursäkta, min bäste baron, men vore
det kanske inte lämpligare att göra så och så?» etc.
I början fördrog baronen lugnt Adéles små
invändningar, hvilka uttalades med den mest mo¬
derliga välvilja, men till slut brast hans tålamod.
»Min nådiga fru von Linden,» sade han med
ett otåligt leende, »det är väl ändå inte er mening
att öppna något slags teaterskola?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
