- Project Runeberg -  Blomsterkonungen : Bilder ur Linnés lif /
133

(1879) [MARC] Author: Herman Sätherberg, Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och historiska upplysningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

täfla med de yppersta trädgårdar i hela verlden, och utan tvifvel
öfverträffade dem i vetenskapligt värde. Det heter ock om densamma, i Bussers
beskrifning om Upsala (tryckt 1773): ”Ingen Trägård är ordentligare
anlagd, ingen öfvergår honom i antal af sällsynta örter, och ingen har af
frö någonsin frambragt flera särskilta slag; ehuru han ligger under det
kallaste Climat ibland alla Botaniska Trägårdar i Europa.” Den var
belägen på den tomt, som nu disponeras af Östgöta nation; och i det till
nationssal m. m. apterade huset, som är beläget i bakgrunden af parken,
igenkänner man ännu den gamla orangeribyggningen. Om orangeriets yttre
kan man få ett begrepp genom den till förevarande sång hörande
illustrationen, hvilken är tagen efter det kopparstick, som finnes i Bussers
afhandling.

På den mot Svartbäcksgatan gränsande delen af trädgårdstomten ligger
det hus, hvari L. bodde.

55 (sid. 99). ”Kung Gustaf sjelf han haft till gäst i dag”.

Linné var på det högsta uppburen af Gustaf III, och i L:s
anteckningar berättas konungen hafva en gång rest från Ekolsund till Upsala,
”att endast besöka Linné och ingen annan, samt stannat qvar hos honom
hela eftermiddagen”.

56 (sid. 100). ”Hvem blef väl af sig sjelf sin lyckas smed?

Nullus faber suæ fortunæ”, skrifver Linné i sina anteckningar öfver
Nemesis divina.

57 (sid. 101).

Din hand Du lade pä min lyckas väg,
Ifrån den stund jag svor att hämnden glömma.
Och öfverlät åt Dig allen att döma.


I nyssnämnda anteckningar skrifver L. att allt gick olyckligt för
honom, då han ärnade hämnas: men att sedermera, då han ändrade sig
och lämnade det i Guds händer, allt gick lyckligt
.

58 (sid. 102).

Af dig allen till läns är allt oss gifvet.
Ett län är lyckan och ett län är lifvet.


L. skrifver i nämnda anteckningar följande: ”Alt det wij hafwe är
ett lån af Gud. Wi hafwe intet hit med oss; intet bortföra wij.

När Gud tager det, och ödet, som är Guds exsecutor, söria wij att
hafva mistat wårt, som ej warit wårt, utan lån.


59 (sid. 103). ”Och såg hans skugga, hvart min vandring bar”.

I företalet till en upplaga af Systema naturæ yttrar Linnæus: ”Jag
såg skuggan af det högsta väsendet skrida förbi mig, och jag intogs af
vördnad och beundran. Jag letade efter dess spår i sanden — hvilken
kraft, hvilken vishet! Jag såg djuren vara till endast genom växterna,
växterna genom de liflösa partiklarna, och dessa åter bildade jorden.
Jag såg solen och stjernorna utan tal hänga fria i rymden, hållna i
handen af varelsernas varelse, det stora mästerstyckets konstnär.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:55:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hsblomkon/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free