Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och historiska upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det sistnämnda inträffar, der anlagets ärftlighet tydligen spåras. När
härtill kommer, att barnets uppfostran går i samma riktning med anlaget,
så bidrager sådant mycket till det senares ytterligare utveckling. Hvad
nu beträffar vår Linné, så är det ej svårt att påvisa hvarifrån han fick
sin varma kärlek till blomsterverlden. En uppsats, hemtad ur ”De la
Gardiska Arkivet” (Tom. IX, p. 195) skall bäst kunna styrka detta
påstående. Uppsatsen har till författare Linnés egen broder Samuel
Linnæus, och är i sin enkelhet så vacker, att ett utdrag ur densamma
säkerligen skall läsas med nöje. Det lyder så: ”Då vår sal. fahr år 1705
flötte till Råshult, som är Capellansboställe vid Stenbrohult, anlade han
en liten trädgård der. I thenna planterade han åtskilliga växter och
helst sådana som hade vackra blommor. Hans unga hustru, nygift, som
ej förr sedt sådana, tyckte om Trädgårdens behagelighet. I denna
Trädgård hade sal. Fahr sjelf med egen hand gjort en upphöjning, såsom ett
rundt bord, rundt omkring sängar, örter eller buskar, som skulle
representera gästerne, och blomster afbildade rätterne på bordet. Vår Mohr
besåg thetta som oftast: under denna tiden aflades min bror; åt sena
hösten framvistes täcka blomster för henne, gjorde henne längtande efter
våren, då flere skulle sig framte.” — — — ”Så snart barnet begynte det
minsta kunna attendera, begynte fadren, som var nyfiken, och ganska
högt älskade lilla sonen, pryda vaggan med åtskilliga blomster, helst då
han kom af trädgården. Följande året tog fadren den lilla sonen med
sig ut, stundom i trädgården och stundom ut på gärdet, läggandes ofta
barnet på jorden i gräset, och lemnade thy ett litet blomster, att roa sig
med, i handen. År 1708 flöttade föräldrarna till Stenbrohult. — 1709
anlade han en trädgård; transporterade både trä och örter från Råshult,
fast ej alla, ty en del stå der ännu. Pilten begynte gå och var fadrens
största nöje, jemte Trädgårdsarbetet. Carl såg då sin faders möda såsom
af vigt; begynte strax få tycke derföre; och såsom han var enda sonen,
så fick han ock sina sängar uti Trädgården, att sjelf så och ränsa: hvilket
uppeldade hans lust. Dessa sängar förbyttes sedan i ett qvarter, hvilka
kallades Carls Trädgård.” — — Linné skrifver sjelf i sina anteckningar:
— — — ”Denna så till sägandes medfödda lust för örter föröktes
sedermera därigenom, att gossen hörde sin Fader ofta referera något om
växter, som var sällsamt; att han af honom straxt fick lära Svänska namn
på en stor dehl växter; att han fick stadigt vistas i den Trägård, Fadren
anlade i Stenbrohult och hvilken, hvad differente växter angår, var
sannerligen den curieusaste i landskapet.” — Linné berättar ock: ”att medan
gossen ännu var helt liten, så snart han blef otålig och på intet annat
sätt kunne blidkas, modren alltid stack honom en blomma i handen, då
han straxt tystnade.”
4 (sid. 4).
”Ej illa tag, jag föreslår:
I lära honom sätt”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
