Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frestelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det doftar, det surrar af humla och bi,
Det skiftar i gull och grönt;
Men drömmande går han; det bud han fått
Hans glädje förjagat har.
Han trifves ej mer uti Hartecamps slott,
Till hemmet hans längtan drar.
”Ack, är det väl sanning, hvad ryktet sagt” —
Han brister i klagan ut —
”Har tiden väl öfvat en sådan makt
På den, som till lifvets slut
Mig svurit att huld och trogen förbli? —
Jag vill ej på ryktet tro —
Dock all min glädje den är nu förbi,
Och tvifvel i hjertat gro.
För länge, för länge jag bidat har
I Floras förtrollade verld.
Dess fängslande fägring har hållit mig qvar
Och hindrat min återfärd.
Nu tid är att hasta ur tjuserskans famn;
Tillbaka till hemmet jag trår!”
Då hör han ur lunden ropas sitt namn,
Och Clifford emot honom går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
